Invasiva/främmande arter

Lila blomsterlupiner i ett dimmigt gryningsljus.

I hela Sverige pågår en satsning för att bekämpa och kartlägga invasiva främmande arter. Om du hittar en invasiv art vill vi att du rapporterar in det till oss och till den nationella artportalen. Här presenteras en lista med information om vanligt förekommande invasiva främmande arter i Simrishamns kommun.

De invasiva arterna hotar den biologiska mångfalden

Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden och kan orsaka stor skada på natur och miljö. De får därför inte importeras, säljas, bytas eller spridas. Varje fastighetsägare har ett ansvar att bekämpa invasiva främmande arterna på sina marker enligt EU:s förordning om invasiva arter.

Vad är en invasiv främmande art?

Det är växter, djur, svampar och mikroorganismer som avsiktligt eller oavsiktligt flyttats till en ny miljö där de sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen. Klicka här för att ta del av Länsstyrelsens sammanställning av invasiva arter i Skåne. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Har du sett en invasiv främmande art i vår kommun?

Då vill vi att du rapporterar in ditt fynd till oss och till den nationella artportalen. Rapporterna skapar värdefullt underlag för arbetet med att bekämpa och minska spridningen av arterna.

Rapportera fynd av invasiv främmande art

  1. Ta en och gärna flera bilder av den invasiva främmande arten. När du sedan anmäler ditt fynd bifogar du bildmaterialet för att experter ska kunna fastställa vilken art det är.
  2. Klicka på denna länk och rapportera ditt fynd till Simrishamns kommun. Länk till annan webbplats.
  3. Klicka på denna länk och rapportera ditt fynd till den nationella artportalen. Länk till annan webbplats.
  4. Klart. Stort tack för din hjälp!

Fastighetsägares ansvar

De arter som finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter är fastighetsägaren skyldig att bekämpa på sin mark.

Vilka arter finns med på EU:s förteckning?

Här kan du läsa om vilka invasiva främmande arter som finns med på EU:s förteckning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Anmäla markägare

Vill du anmäla en markägare som du anser inte tar ansvar för bekämpning av EU-listade invasiva främmande arter på sin mark ska du kontakta länsstyrelsen i Skåne.

Här kontaktar du länsstyrelsen i Skåne. Länk till annan webbplats.

Invasiva arter i Simrishamns kommun

Lila blomsterlupiner i ett dimmigt gryningsljus.

Bild: Blomsterlupin med blommor.

Blomsterlupinens kännetecken

Blomsterlupin kan bli 50 till 120 centimeter hög och bladen har långa bladskaft med 9-18 lansettlika småblad som är 7–15 centimeter långa och 1–2 centimeter breda. Blommorna sitter i en ensam lång klase som är 6 till 40 centimeter lång och har upp till 200 blommor. Blomfärgen varierar och kan vara blå, rosa, vit eller violett.

Bekämpa blomsterlupinen

Bekämpa blomsterlupinen genom att slå den innan den sätter frö, slå gärna flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan du ta bort hela växten genom att gräva eller dra upp den. Växtmaterialet bör tas bort så att växtplatsen inte blir för näringsrik. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken.

Bilder på blad och fröskidor

Bladväxt av blomsterlupin. De växer tillsammans i grupp med gröna, korgblommiga blad.
Mörkgrå fröbaljor med ljust ludd växer i en klase, längst upp på en stjälk. Längre ner finns gröna blad.
Närbild av jättebalsamin med dess mörkt rosa blommor och gröna blad.

Bild: Jättebalsamin med blommor.

Kännetecken av jättebalsamin

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög och växer ofta i stora bestånd. Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är 3-4 centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

Bekämpa jättebalsamin

Spridning av jättebalsamin kan förhindras genom att slå den innan den blommar och sätter frö. Se till att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Senare under växtsäsongen ska växter som har grott från frön i marken på samma område också tas bort och detta ska även upprepas följande år. Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön. De ska inte komposteras utan förbrännas eller lämnas till återvinningscentral.

Fler bilder av jättebalsamin

Ett buskage av flerfärgade jättebalsamin med grönska. Blommorna varierar i mörkt och ljust rosa.
Närbild av jättebalsaminens grova, gröna blad och tidiga knoppar.
Bild av jätteloka med sina vita blommande klasar och grönflikiga blad.

Bild: Jätteloka med blommor.

Jättelokans kännetecken

Jättelokan har innan blomning en vegetativ rosett med tre till fyra blad, i ett till flera år beroende på förutsättningarna. Jättelokan kan bli upp till 5-0,5 meter hög men i Sverige blir den vanligtvis mellan 1-3 meter hög. Den 5-10 centimeter tjocka ihåliga stjälken har tydliga längsgående räfflor med en gles och styv behåring, stjälken har ofta röda fläckar. Bladen kan bli upp till tre meter breda, men är vanligtvis meterstora med två par fria dubbelt tandade småblad som är utdraget spetsiga. Bladen har kal ovansida och gles behåring på undersidan.

Bekämpa jätteloka

Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området där den har växt. Använd alltid skyddskläder och glasögon, annars kan du få hudskador av växtsaften. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.
Effektivast är att bränna blom- och fröställningarna. Delar av stam och blad kan lämnas på marken eller i kompost. Är det en liten mängd kan det läggas i hushållsavfallet, är det mycket så fråga Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund (SÖRF) om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller lämna växtmaterial för förbränning vid återvinningscentralen. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt i så fall ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.

Fler bilder av jätteloka

Närbild av jättelokans blomklase och gröna flikiga blad.
Bild av jättelokans flikiga, gröna blad.
Nervissnad jätteloka med bruna stänglar och klasar. I bakgrunden syns högt gräs.
Ett buskage av parkslide.

Bild: Bestånd av Parkslide.

Jätte- och parkslidens kännetecken

Jätteslide och Parkslide är en seglivade växter med mycket stark spridningskraft, som har förmågan att ta över stora områden snabbt och tränga ut andra arter. Parkslide är en storväxt, 50–250 centimeter hög, flerårig ört med ett bambuliknande växtsätt. Stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Den är ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och växer upprätt med riklig grenighet. Bladen är brett äggrunda, kala både på över- och undersida och läderartade, 5–15 centimeter, med tvärt avsatt spets och tvär bas. Den blommar september-oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken. Parkslide kan förväxlas med Jätteslide. Den senare har samma växtsätt men är betydligt mer storväxt, med grövre stjälk och större blad vilka har urnupen bladbas. Det finns även hybrider av Jätteslide och Parkslide som heter Hybridslide.

Fler bilder

Jätteslide

En man står under ett buskage av jätteslide. Vöxten har ett rakt växtsätt med stora, grova, gröna blad.
Närbild av jätteslidens grova stjälk.

Parkslide

Närbild av en blommande parkslide med en liten, vit, blommande klase blommor mellan stora, grova, mörkgröna blad.
Stammar av parkslide på hösten. Raka, bruna stammar som förgrenar sig i toppen. Överst syns gula blad.
Närbild av en parkslides stjälk. Stjälken är grov, grön med bruna fläckar. Omgiven av gröna blad.
Parkslidesskott växer på utsidan av ett rött trästaket vid vägkanten.
Närbild av en rosa vresros med gröna blad.

Bild: Närbild av en rosa vresros.

Vresrosens kännetecken

Vresros är storväxt förgrenad buske som kan bli upp till två meter hög. Stammen är rikligt borsttaggig samt med glesa grova raka taggar. Bladen hos vresros är tjocka, rynkiga, blankt mörkgröna med grova nerver med en luden undersida. Frön är inneslutna i nypon som blir mellan två till tre centimeter i diameter. Var försiktig vid hantering av vresrosen och dess fröer.

Bekämpa vresrosen

Det är enklast att bekämpa den förvildade vresrosen medan den fortfarande är liten. Vresros måste grävas upp med rötterna för att inte snabbt återkomma på platsen. Upprepa processen varje säsong tills det inte kommer fler rötter.

Fler bilder av vresrosen och dess växtsätt

Grön buske med rosa blommor vid vägkant.
Närbild av en grön, taggig vresrosstjälk.
Närbild av vresrosens blad - en stjälk med nio stycken blad.
Stranden är täckt av vresrosbuskage. Bortanför det stora buskaget syns havet och ett vitt, putsat hus.
Kontakt Simrishamn
Kontakt Simrishamn är din väg in till samtliga frågor som rör Simrishamns kommun. Våra servicevägledare finns för dig som medborgare, företagare eller besökare.
Helgfri måndag-fredag klockan 08:00-16:30. Dag före helgdag stänger vi klockan 12:00.
Stadshuset, Stortorget, Simrishamn
Läs om kontaktcentret