Information från kommunfullmäktige

2017-10-30

Under måndagskvällen höll kommunfullmäktige sammanträde. Bl.a. följande ärenden avhandlades:

- Nytt medborgarförslag: att förbjuda demonstrationsrätt för NMR, Nordiska motståndsrörelsen, och andra jämställda nazistiska organisationer, i Simrishamns kommun. Medborgarförslaget gick till kommunstyrelsen för beredning och beslut. 

- Nytt medborgarförlslag: hundrastgård i Simrislund. Medborgarförslaget gick till samhällsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.

- Nytt medborgarförslag: inrättande av ny rastplats vid naturreservatet i Esperöd. Medborgarförslaget gick till samhällsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.

- Nytt medborgarförslag: förbättra cykelmiljön i Simrishamns stad och Simrislund. Medborgarförslaget gick till samhällsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.

- Nytt medborgarförslag: att göra fotbollsplatsen i Simrislund till en samlingsplats med utegym, bänkar etc. Medborgarförslaget gick till samhällsbyggnadsnämnden för beredning och till kommunstyrelsen för beslut.

- Riktlinjer för markanvisning: Sedan den 1 januari 2015 gäller lag (2014:899) om kommunala markanvisningar. En kommun som genomför markanvisningar är skyldig att anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning.

Kommunstyrelsen beslutade 2017-01-11, § 22, att återremittera ärendet för komplettering med ekonomiska bestämmelser samt utveckling av när direktanvisning kan ske. I stället för att komplettera Riktlinjer för markanvisningar, som är tänkt att ge en extern exploatör en tydlig bild av hur kommunen arbetar med markanvisningar, har förvaltningen valt att arbeta fram en ny policy för exploateringsredovisning som fokuserar på kommunens interna hantering av exploateringsekonomi. Förvaltningen har bedömt att skrivningen om när direktanvisning bör ske framgår av detta förslag till riktlinjer för markanvisning.

Kommunfullmäktige antog riktlinjer för markanvisning.

- Riktlinjer för exploateringsavtal: Sedan den 1 januari 2015 gäller en ändring (2014:900) i plan- och bygglagen om att en kommun som avser att ingå exploateringsavtal ska anta riktlinjer för sådana avtal. Riktlinjerna ska innehålla kommunens grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Innan kommunen har antagna riktlinjer för exploateringsavtal får kommunen inte teckna exploateringsavtal för planarbeten påbörjade efter 1 januari 2015.

Kommunstyrelsen beslutade 11 januari 2017, § 23, att återremittera ärendet för komplettering med ekonomiska bestämmelser samt utveckling av när direktanvisning kan ske. I stället för att komplettera Riktlinjer för exploateringsavtal, som är tänkt att ge en extern exploatör en tydlig bild av hur kommunen arbetar med exploateringsavtal, har förvaltningen valt att arbeta fram en ny policy för exploateringsredovisning som fokuserar på kommunens interna hantering av exploateringsekonomi. Frågan om direktanvisning är inte aktuell vid exploateringsavtal, eftersom kommunen då inte äger exploateringsfastigheten.

Kommunfullmäktige antog riktlinjer för exploateringsavtal.

- Policy för exploateringsredovisning: Sedan den 1 januari 2015 gäller en ändring (2014:900) i plan- och bygglagen om att en kommun som avser att ingå exploateringsavtal ska anta riktlinjer för sådana avtal. Riktlinjerna ska innehålla kommunens grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal.

Samma datum började även lag (2014:899) om kommunala markanvisningar att gälla. En kommun som genomför markanvisningar är skyldig att anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning.

I och med de nya riktlinjerna för markanvisningar och exploateringsavtal är Simrishamns kommuns nu gällande exploateringspolicy (antagen av kommunfullmäktige 25 februari 2008, § 12) delvis inaktuell och i behov av översyn.

Kommunstyrelsen beslutade 2017-01-11, § 23, att återremittera ärendet för komplettering med ekonomiska bestämmelser samt utveckling av när direktanvisning kan ske. I stället för att komplettera riktlinjerna för exploateringsavtal och markanvisningar, som är tänkta att ge en extern exploatör en tydlig bild av hur kommunen arbetar med exploateringsavtal och markanvisningar, har förvaltningen valt att arbeta fram en ny policy för exploateringsredovisning som fokuserar på kommunens interna hantering av exploateringsekonomi.

Kommunfullmäktige antog förslaget om policy för exploateringsredovisning. Tidigare exploateringspolicy (antagen av kommunfullmäktige 25 februari 2008, § 12) upphör därmed att gälla. 

- Baskemölla 87:1, del av – försäljning till Baskemölla Ekoby: Simrishamns kommun har sedan 2016-09-23 ett genomförandeavtal avseende del av Baskemölla 87:1 med Ekoby Baskemölla ekonomisk förening, vilken äger aktuell mark söder/öster om Gladsaxvägen och består av dem som bor i ekobyn idag. Avtalet omfattar mark norr/väster om Gladsaxvägen, inom ännu inte genomförd detaljplan, tänkt för utökning av ekobyn med nya bostadstomter. För genomförandet av det nya bostadsområdet har bildats en separat förening, Baskemölla etapp 4 ekonomisk förening, vilken är tänkt genomföra det nya bostadsområdet. Det blir enklare och tydligare om den nya föreningen träder in i den gamlas ställe i genomförandeavtalet med kommunen och därmed också som köpare av marken i första hand. Både den nya och den gamla föreningen önskar därför att kommunen godkänner att genomförandeavtalet överlåts till den nya föreningen.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sammanträde 2017-06-06, § 105, att föreslå kommunfullmäktige godkänna överlåtelse av genomförandeavtalet samt att förlänga dess giltighet.

Kommunfullmäktige godkände överlåtelse av genomförandeavtal med Ekoby Baskemölla ekonomisk förening avseende del av Baskemölla 87:1, Ekobyn etapp 4, till den nya föreningen Baskemölla etapp 4 ekonomisk förening, att godkänna att aktuellt genomförandeavtal förlängs, att gälla till 2017-12-31, samt att kommunstyrelsens ordförande, Karl-Erik Olsson och kommundirektör Diana Olsson undertecknar genomförandeavtalet.

- Genomförandeavtal för del av Simris 206:1: AB Bil-Bengtsson inkom 2016-12-19 med ett önskemål om optionsavtal för del av Simris 206:1, väster om Hammaren 2. AB Bil-Bengtsson hade tidigare innehaft option för det aktuella markområdet. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt 2017-03-09, § 42, att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att förhandla fram ett genomförandeavtal med AB Bil-Bengtsson avseende det aktuella området. Avtalet skulle vara klart senast 2017-06-30.

Kommunfullmäktige godkände av GRB Österlen H2 AB 2017-06-29 undertecknat genomförandeavtal avseende del av Simris 206:1, att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Olsson och kommundirektör Diana Olsson att för Simrishamns kommun underteckna genomförandeavtalet samt att samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att fullfölja genomförandeavtalet. 

- Motion från (Fi): Könsneutralisera språket: Margarethe Müntzing (Fi) har i motion föreslagit att Simrishamns kommun ska könsneutralisera språket genom att inledningsvis byta ut ordet tjänsteman mot tjänsteperson samt göra en generell översikt av kommunens terminologi i intern och extern kommunikation.

I kommunledningskontorets utredning står det bl.a.: ”Språkrådet har inte tagit ställning till ett byte av ordet tjänsteman till tjänsteperson. Ordbildningar med -man uppfattas som könsneutrala av vissa medan andra associerar dem med manspersoner. På senare år har vi t.ex. sett ett byte från riksdagsman till riksdagsledamot, från justeringsman till justerare. Bruket av andra ord för att beskriva en tjänsteman har också ökat, som t.ex. begreppet handläggare. Ordet tjänsteman lever dock vidare i vedertagna sammansättningar som tjänstemannaansvar och våld- eller hot mot tjänsteman. Kommunledningskontoret har ett pågående arbete med en ny ärendehandbok för kommunens handläggare. Denna kommer också att behandla klarspråk.  Vidare är kommunens språkbruk och tilltal aktuellt, t.ex. i arbetet med ”Bilden av Simrishamn och i det pågående projektet ”Digital kommunikation”.

Kommunfullmäktige avslog motionen vad gäller begäran att könsneutralisera ordet ”tjänsteman” och istället använda ”tjänsteperson”. Motionen anses besvarad när det gäller en generell översikt av kommunens terminologi med hänvisning till det pågående arbetet med en ny ärendehandbok vilket också inkluderar kommunens språkbruk och terminologi.

- Bostadsförsörjningsprogram – riktlinjer för bostadsförsörjning för Simrishamns kommun 2016–2020: Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-17, § 151, att programarbetet kring utarbetandet av ett bostadsförsörjningsprogram skulle ledas av samhällsbyggnadsnämnden. Vid sammanträde 2017-08-17, § 120, beslutade samhällsnämnden förslå kommunfullmäktige att anta redovisat förslag till bostadsförsörjningsprogram.

Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska redovisas i ett separat dokument som beslutas av kommunfullmäktige. De ska inte beslutas som en del av översiktsplanen till följd av den ändring i bostadsförsörjningslagen som trädde i kraft den 1 januari 2014. Riktlinjerna ska vara uttryckligen vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset i 2 kap. 3 § 5 PBL, det vill säga bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Bostadsförsörjningsprogrammet ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och för utveckling av bostadsbeståndet. Kommunen ska ta ställning till på vilket sätt man ska verka för att nå uppsatta bostadspolitiska mål och hur kommunen vill använda de verktyg man förfogar över. 

Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Om förutsättningarna förändras ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Underlaget för behovsanalyserna i bostadsförsörjningsprogrammet har varit översiktsplanen för Simrishamns kommun. Bostadsförsörjningsprogrammet förtydligar och fördjupar översiktsplanens bebyggelsestrategi och ska kunna ge stöd för beslut i en rad olika samhällsbyggnadsfrågor, till exempel i prioriteringen för framtagandet av detaljplaner och översiktsplanering.

Under arbetsprocessen har kontinuerligt diskussioner och möten hållits med styrgruppen (bestående av samhällsbyggnadsnämndens presidie, tjänstemän från olika förvaltningar), länsstyrelsen, samt med olika grupper av medborgare. Programmet har varit ute på såväl samråd som utställning och tankarna på ett förvaltningsövergripande arbetssätt har förankrats.

Riktlinjerna/bostadsförsörjningsprogrammet innehåller åtgärdsförslag och ansvarsfördelning. Dessa ska vidareutvecklas till en åtgärdsplan med kostnadsuppskattning som föreslås tas fram under hösten 2017 och beslutas i kommunfullmäktige under våren 2018.

Bostadsförsörjningsprogrammet styrs av Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och krav finns endast på att kommunen ska samråda med länsstyrelsen.

Förslaget till bostadsförsörjningsprogram bifogas. (6 Mb)

Kommunfullmäktige beslutade att anta i ärendet reviderat förslag till ”Bostadsförsörjningsprogram – riktlinjer för bostadsförsörjning för Simrishamns kommun 2016–2020.”

- Delårsrapport 2017: Kommunledningskontoret har upprättat delårsrapport för perioden januari till augusti 2017. Rapporten inkluderar även en helårsprognos som redovisar ett beräknat balanskravsresultatet på +33,7 mnkr (budget +18,3 mnkr). De finansiella målen bedöms kunna uppnås och även merparten av verksamhetsmålen med inriktning på god ekonomisk hushållning. Utfallet gällande nämndsmålen bedöms också i allt väsentligt bli positivt.

Kommunfullmäktige godkände föreliggande delårsrapport.

- Rullande översiktsplanering i Simrishamns kommun: Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2017-08-17, § 125, att återremittera ärendet till förvaltningen för utredning om i vilken instans beslutet ska fattas. Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-07, § 152, ”att den rullande översiktsplaneringen ska ledas av samhällsbyggnadsnämnden och följaktligen ska inte någon särskild styrgrupp utses samt att kommunsstyrelsen fortlöpande ska hållas informerad om arbetet och att då beslut i det rullande översiktsarbetet erfordras sådana beslutsförslag översänds till kommunstyrelsen för ställningstagande”. Kommunfullmäktige i Simrishamn antog 2015-11-30, § 216, ”Framtiden – översiktsplan för Simrishamns kommun”. Samtidigt beslutades att en översyn av översiktsplanen skulle påbörjas under 2016. En skrivelse inkom 2017-06-08 från Christer Akej (M) till kommunstyrelsen med en begäran om översyn av översiktsplanen. Översiktsplanen vann laga kraft den 15 mars 2017.

En aktualitetsprövning av översiktsplanen ska göras under varje mandatperiod. En översyn är inte en aktualitetsprövning. Vid en aktualitetsprövning ska kommunen ta ställning till om översiktsplanen kan gälla ytterligare ett tag till eller måste göras om. Länsstyrelsen ska då på eget initiativ redovisa statliga och mellankommunala intressen som är av betydelse för planens aktualitet. En aktualitetsprövning kräver att översiktsplanen ses över i alla dess delar, vilket kräver omfattande tid och resurser. Översiktsplanen ska alltid hållas aktuell genom en rullande planeringsprocess, vilket kan innebära fördjupningar för ett delområde där planeringsbehoven är som störst eller om det behövs ett tillägg för en fråga som inte är behandlad. En översiktsplan kan endast ändras genom tillägg eller fördjupningar.

Under 2017 har det påbörjats arbete med två viktiga tillägg till översiktsplanen – ”Havsplan inklusive kustzonsanalys” och ”Arkitektur- och kulturmiljöprogram” – som också Länsstyrelsen i sina yttranden avseende översiktsplanen såg som nödvändiga komplement.

Samhällsbyggnadsnämnden har vid en översyn av översiktsplanen inte funnit några skäl till tillägg eller ändringar.

Kommunfullmäktige beslutade att under nästa mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell eller behöver göras om genom en aktualisering samt att upphäva sitt beslut, 2015-11-30, § 216 upphävs vad gäller ”att översyn av översiktsplanen påbörjas under 2016” med anledning av att översiktsplanen överklagades och fastställdes först under våren 2017.

- Försäljning av Kvarnby 15:217 (Skillinge skola): Stiftelsen Skillinge Fria Skola ansöker i skrivelse inkommen 2017-01-02 om att få förvärva Skillinge skola, med fastighetsbeteckning Kvarnby 15:217. Kommunstyrelsen har vid sammanträde 2016-03-16, § 65, bl.a. beslutat att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sälja Skillinge skola. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat Stiftelsens ansökan vid sammanträde 2017-06-08, § 107, och beslutade då föreslå en försäljning enligt upprättat köpeavtal.

Kommunfullmäktige beslutade att sälja Kvarnby 15:217 (Skillinge skola) till Stiftelsen Skillinge Fria Skola till en köpeskilling av 2 800 000 kronor med de villkor som framgår av köpeavtal, undertecknat 2017-10-03, samt att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Olsson och kommundirektör Diana Olsson att för Simrishamns kommun underteckna köpeavtalet.

- Handlingsplan ”Våldsbejakande extremism”: Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Med våldsbejakande extremism avses den våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön.

I juni 2014 tillsatte regeringen en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Samordnarens uppdrag är att förbättra samordningen mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet mot våldsbejakande extremism ska inte isoleras från andra verksamheter inom kommunen. Det ska inkluderas i övrigt främjande och förebyggande arbete och ska införlivas med befintligt demokratistärkande arbete.

Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. En rad nationella dokument beskriver på olika sätt hur Sverige ska arbeta mot våldsbejakande extremism och främja demokratin. I samtliga dokument pekas kommunerna ut som en viktig part i arbetet. En aktuell nationell såväl som lokal lägesbild av social oro/våldsbejakande extremism ger goda förutsättningar för ett effektivt arbete. Den lokala lägesbilden avgör vilka aktiviteter Simrishamns kommun bör vidta i sitt förebyggande arbete.

Samordnare för Simrishamns kommun är säkerhetssamordnaren. Säkerhetssamordnaren säkerställer att det kommunala arbetet för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism fungerar i alla dimensioner såsom främja, förebygga, förhindra. Till sin hjälp har säkerhetssamordnaren risk- och sårbarhetsanalysgruppen. Arbetet sker i samverkan med lokal och nationell nivå, verksamheter inom det civila samhället och den privata sektorn. Samtliga förvaltningar har inom sina respektive områden ett ansvar att arbeta med frågor kring våldsbejakande extremism. Förvaltningarna har också ansvar för att tillräckliga resurser avsätts för förebyggande insatser som en del av det befintliga arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA).

Handlingsplanen riktar sig till alla medarbetare inom alla verksamheter inom Simrishamns kommun. Syftet med planen är att underlätta arbetet mot våldsbejakande extremism och bidra till att invånarna i Simrishamns kommun känner sig trygga och inkluderade i den sociala samvaron.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att genom antagande av handlingsplan för våldsbejakande extremism upphör beslut från arbetsutskottet, 2015-01- 28, § 22, angående utsedd kontaktperson.

Kommunfullmäktige antog handlingsplan "våldsbejakande extremism".

- Miljömålsprogram 2019–2022: 

De nationella miljökvalitetsmålen: Riksdagen antog år 1999 femton s.k. miljökvalitetsmål med beskrivningar av vilka tillstånd som ska uppnås för att olika miljöproblem ska anses vara lösta. Miljöpåverkan måste minska till hållbara nivåer före år 2020, som är satt som slutdatum. Länsstyrelsens i Skåne län uppgift har varit att precisera, konkretisera och regionalt anpassa de nationella målen i regionala delmål som gäller för Skåne län. År 2003 antog länsstyrelsen programmet Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, där man har gjort prioriteringar i programmet och pekat ut vilka åtgärder som behöver genomföras på kommunal nivå i Skåne för att miljömålen ska kunna uppnås till år 2020.

Lokala miljömål för Simrishamns kommun: Kommunerna har en viktig roll i arbetet med att nå de regionala miljömålen såväl som de nationella miljökvalitetsmålen, både som myndighetsutövare och som ansvariga för samhällsplaneringen. Det i Sverige väl förankrade systemet med miljökvalitetsmålen har aldrig avsetts som ett smörgåsbord där man kan välja, utan syftet med mångfalden av miljökvalitetsmål är att varje delproblem måste vara löst för att miljöproblemen ska kunna anses vara lösta. Problemet för kommuner ligger snarare i att ha en förståelse för de olika miljöproblemens karaktär och dignitet lokalt. Det är sedan upp till varje kommun att utifrån sina lokala förutsättningar och kommunalt ansvar anpassa de regionala målen efter respektive kommuns andel av miljöproblemen i mål- och åtgärdsled. Kommunfullmäktige i Simrishamns kommun har beslutat att kommunen ska arbeta med samtliga miljömål. Kommunens miljömålsprogram innehåller ett antal åtgärder som bygger på Länsstyrelsens i Skåne län åtgärdsprogram. Simrishamns kommuns miljömålsåtgärdsprogram ”Lokalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015–2020” antogs av kommunstyrelsen 2013-03-13, med revideringar 2014-10-13 och med smärre ändringar och korrigeringar beslutade efter förslag i miljöbokslut 2015 i samband med dess antagande 2016-04-13. Miljömålsprogrammet i Simrishamns kommun är satt att förnyas och aktualiseras en gång per mandatperiod.

Miljökvalitetsmålen är nationellt antagna att gälla fram t.o.m. år 2020. Att samtliga miljökvalitetsmål nationellt skulle vara lösta fram till detta datum förefaller osannolikt, även om stora framsteg gjorts sedan de antogs år 1999. Oavsett status i de olika miljökvalitetsmålen är det därmed ett rimligt antagande att miljömålssystemet kommer att leva vidare och att nya delmål och målår kommer att sättas. Hur detta kommer att utföras på nationell nivå är ännu inte känt.

Simrishamns kommuns nuvarande miljömålsprogram är framtaget utan föregående analys av nuläget, kommunens andel av de gemensamma skånska miljöåtagandena, lokala förutsättningar, påverkan eller drivkrafter. Ingen statistik eller fördjupade uppgifter ligger till grund för antagande av åtgärderna. För att få en bild av adekvata insatser måste nivån på de olika miljöproblemen lokalt vara bättre kända, samt vilka nivåer som ska uppnås för att de ska anses vara lösta visavi en hållbar situation. Förståelsen för vilka av länsstyrelsens utpekade kommunala åtgärder som är viktiga och relevanta för kommunen, eller som ger bäst effekt för att Simrishamn ska kunna ta sitt ansvar för helheten, är därför begränsad. Ett komplett utredningsarbete med god förankring i kommunorganisationen och ett kommunövergripande arbetssätt är resurskrävande men nödvändigt för att få en komplett bild av hur miljöproblemen löses. I programmet ska det framgå vem/vilka som ansvarar för resp. åtgärd.

Kommunfullmäktige uppdrog åt kommundirektören att ta fram förslag på nytt miljömålsprogram gällande perioden 2019–2022.

- Omvandling av lokala BRÅ (brottsförebyggande råd): I samband med att BRÅ centralt har haft olika seminarier kring hur man kan arbetar med sina lokala BRÅ, har en omvandling av organisation och strukturer diskuterats. Olika organisationsförslag har diskuterats och värderats liksom strukturen med hur arbetet ska kunna fungera över tid. Med anledning av dessa diskussioner föreslås följande organisation, struktur och arbetssätt för lokala BRÅ i Simrishamns kommun:

Styrgrupp med uppgift att fatta beslut om inriktning, målsättning, ekonomi samt prioriteringar av det förbyggande arbetet. I styrgruppen föreslås ingå: kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens andre vice ordförande, socialnämndens ordförande, kommundirektören, kommunpolisen samt säkerhetschefen. Ytterligare tjänstepersoner kan kallas till styrgruppen vid behov.

Beredningsgrupp med uppgift att omvärldsbevaka, genomföra projektanalyser samt föreslå projekt för ett tryggare Simrishamn och ett förebyggande arbete. Beredningsgruppen består av kommunens risk- och sårbarhetsgrupp. Arbetsmetodiken föreslås vara att styrgruppen har fyra möten årligen förlagda ca sju dagar efter RSA-gruppens möte. Beredning av ärenden inför styrgruppens möte sker vid behov.

Kommunfullmäktige upphävde kommunfullmäktiges beslut 2016-02-29, § 38, angående representation till lokala BRÅ, samt beslöt att lokala BRÅ består av en styrgrupp representerad av kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens andre vice ordförande, Socialnämndens ordförande, kommundirektören, kommunpolisen samt säkerhetschefen. Ytterligare tjänstepersoner kan kallas till styrgruppen vid behov.

- Miljöbokslut 2016: (bakgrund, se ”Miljömålsprogram 2019–2022” ovan) Ystad-Österlenregionens miljöförbund har ansvar för kommunens tillsyn enligt miljöbalken, medan ansvaret för det strategiska miljöarbetet ligger kvar hos kommunen.Ystad-Österlenregionens miljöförbund och dess verksamhet regleras av ägardirektiv, i vilka de i förbundet tre ingående kommunerna (Simrishamn, Tomelilla och Ystad) ska samordna sina ambitioner och verksamheter. Simrishamns miljömålsprogram innehåller trots det ett antal åtgärder som berör miljöförbundets verksamhet. Styrningen av åtgärderna har visat sig svår att uppnå, och de bör därför tydliggöras i förbundets ägardirektiv om de ska kunna uppnås, alternativt lyftas ur programmet, vilket föreslås i föreliggande miljöbokslut.

Det förekommer också ett antal åtgärder som i miljöbokslut 2016 föreslås flyttas över till andra ansvariga förvaltningar i enlighet med förändringar i kommunens reglemente. Åtgärdsprogrammet ska förtydliga förvaltningarnas och nämndernas ansvar och samtidigt sprida kunskap om vad olika aktörer arbetar med. Således föreslås överflyttning av åtgärdsansvar till adekvata aktörer så att inga missförstånd uppstår om vem som äger ansvaret.

Varje delåtgärd i miljöbokslutet redovisas med en bedömning om den är uppnådd eller ej. Under 2016 kom nio åtgärder att förändras i bedömd status från röd till gul medan en åtgärd på motsvarande sätt ändrades från grön till gul, jämfört med miljöbokslut 2015.

Miljömålsprogrammet tilldelades särskilda medel i samhällsbyggnadsförvaltningens budget för 2017–2019, efter redovisning av kostnadsbedömningar och -beräkningar, för att kunna uppnå målen. 2016 års resultat går mot fullföljande av ett antal åtgärder, men de märkbara skillnaderna kommer sannolikt att erhållas för 2017 års miljöbokslut, då effekterna av de tilldelade budgetmedlen kunnat hinna återverka i resultaten. Ett antal åtgärder reviderades i miljöbokslutet 2015, med nya målformuleringar för att bättre reflektera det nya läget och uppdatera åtgärdsledet gentemot målen som eftersträvas. Förslag till detsamma föreligger även i befintligt bokslut. Åtta åtgärder föreslås strykas helt ur programmet, då de antingen ligger på miljöförbundet utan direkt möjlighet till styrning av kommunen, eller anses sakna relevans, eller har feldefinierats.

Kommunfullmäktige återremitterade miljöbokslutet (minoritetsåterremiss) då det inte kommunicerats med Ystad-Österlenregionens miljöförbund.

- Budget 2018–2020: Kommunens budgetprocess har inneburit att kommunstyrelsens budgetberedning tillsammans med nämndernas presidier haft två gemensamma budgetmöten. Det första i april innehöll en genomgång av planeringsförutsättningar och anvisningar. Mötet var starten för nämndernas budgetarbete. Vid det andra budgetmötet, i augusti, överlämnade nämnderna sina budgetskrivelser innehållande äskanden, besparingsmöjligheter samt preliminära nämndsmål. I föreliggande ärende redovisas det budgetförslag som har inlämnats av kommunstyrelsens ordförande. Förslaget är Socialdemokraternas, Centerpartiets, Miljöpartiets, Österlenpartiets och Liberalernas gemensamma förslag. Avsikten är att fullmäktige i slutet av oktober ska ta ställning till skattesats, driftramar, investeringsramar samt mål för god ekonomisk hushållning. Nämnderna får i uppdrag att återkomma med förslag till projekt som ska genomföras inom tilldelade investeringsramar. Efter fullmäktiges budgetbeslut i oktober har nämnderna möjlighet att göra en översyn av nämndsmålen och besluta om reviderade mål. Därtill ska nämnderna utarbeta en internbudget inom av fullmäktige fastställda driftramar. I januari 2018 ska fullmäktige informeras om internbudget och slutliga nämndsmål.

Kommunfullmäktige beslutade att:

  • Bibehålla oförändrad skattesats med 20,51 procent för år 2018.
  • Fastställa driftbudgeten för år 2018 samt planen för åren 2019 och 2020 enligt tabellerna 1 (nämndsramar) och 2 (finansieringen) i Budgetkommentar daterad 2017-10-02.
  • Fastställa investeringsramar för år 2020 enligt tabell 4 i Budgetkommentar daterad 2017-10-02.
  • Ge nämnderna i uppdrag att innan utgången av år 2017 inkomma med förslag till investeringsprojekt att genomföra under planperioden. Totalt belopp avseende föreslagna investeringsprojekt ska motsvara tilldelade investeringsramar till och med år 2020.
  • Godkänna investeringsregler enligt avsnittet Investeringsbudget i Budgetkommentar daterad 2017-10-02.
  • Fastställa finansiella mål för god ekonomisk hushållning enligt avsnittet Mål för god ekonomisk hushållning i Budgetkommentar daterad 2017-10-02.
  • Fastställa verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning enligt avsnittet Mål för god ekonomisk hushållning i Budgetkommentar daterad 2017-10-02.
  • Godkänna resultat-, finansierings- och balansbudgetarna enligt avsnittet med samma benämning i Budgetkommentar daterade 2017-10-02.
  • Uppdra åt kommunstyrelsen att justera ramarna för omräkning av internhyror.
  • Integrations-/arbetsmarknadsreserven ska kommunstyrelsen besluta om.

Dokumentet ”Budgetkommentarer” finns här.

- Omfördelning av överskott från driftbudget till investeringsbudget: Socialnämnden har inkommit med en begäran om ökad investeringsram 2017 med 2,9 mnkr. Begäran avser införandet av digitalt nyckelsystem. Sådant system har redan inom befintlig investeringsbudget genomförts i två hemtjänstområden (etapp 1). Införandet var planerat att fortsätta under 2018 (etapp 2) och 2019 (etapp 3) till ett samlat belopp på 2,9 mnkr. Den hittills genomförda etappen har visat positiva effekter både för brukare och personal. Därtill innebär det nämnda nyckelsystemet även en besparing i personaltimmar. Det bedöms därför finnas goda grunder för att snabba på införandet.

Socialnämndens prognos i delårsrapport 2017 (efter augusti månad) visar ett överskott på 6,9 mnkr gentemot driftbudget. Den positiva budgetavvikelsen bör inte ses som permanent över tiden. Detta då en viktig förklaring till överskottet är att uppbokade medel för att täcka kostnader i samband med nedläggning av flyktingboenden inte har behövt nyttjas för hittills genomförd avveckling. Nämndens begäran är nu att för år 2017 erhålla ökad investeringsram med 2,9 mnkr för att snabba på införandet av (etapperna 2 och 3) digitalt nyckelsystem. Finansiering föreslås ske genom minskad driftram specifikt för innevarande år, något som ovan beskrivet överskott ger utrymme för.

Kommunledningskontoret kan konstatera att kommunens totala investeringsbudget för 2017 uppgår till ett betydande belopp, cirka 211 mnkr, och borde egentligen därför inte ökas ytterligare. Därtill är det kommunledningskontorets uppfattning att restriktivitet bör gälla i frågan om att prognostiserade överskott ska ge utrymme för ökade investeringsramar. I nu aktuellt ärende finns det samtidigt flera fördelar som kan uppnås genom ett snabbare införande av digitalt nyckelsystem. Socialnämnden bedömer att systemet ger positiva effekter för både brukare och personal. Därtill bedöms införandet ge möjlighet till en kostnadseffektivare verksamhet. Kommunledningskontorets samlade bedömning är därför att kommunstyrelsen och sedermera kommunfullmäktige bör ställa sig positiva till socialnämndens begäran. En sådan justering skulle innebära att kommunens budgeterade balanskravsresultat förbättras och därmed skapas ett ökat investeringsutrymme.

Kommunfullmäktige beslutade att öka socialnämndens investeringsram 2017 med 2,9 mnkr för att därmed kunna öka godkänt projekt inkluderande medel för digitalt nyckelsystem med detta belopp. Som finansiering minskas samtidigt socialnämndens driftram för år 2017 med 2,9 mnkr.

- Taxor 2018: Nämnderna ansvarar för att ta fram ett underlag som ska innehålla en tydlig redovisning av taxor och avgifter för föregående år samt nytt förslag på taxor. Presentationen ska göras så att det på ett enkelt sätt går att utläsa vilka förändringar som gjort. Barn- och utbildningsnämndens taxor kommer behandlas senare eftersom skolverket ännu inte är klara med sina maxtaxor.

Kommunfullmäktige fastställde nämndernas och Österlens kommunala renhållnings AB:s förslag till taxor att gälla fr.o.m. 2018-01-01. Taxorna kommer att publiceras i sin helhet på simrishamn.se.

- Motion: Angående e-tjänster: Christer Akej (M) har i motion föreslagit att Simrishamns kommun ska ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag att fatta beslut om införande av ökade möjligheter att utföra olika ärenden via nätet, s.k. e-tjänster.

Kommunledningskontoret har avgett yttrande som bl.a. säger: ”En ökad digitalisering och möjligheter för medborgare att dygnet runt utföra ärenden på nätet är en nödvändighet men också en utmaning för kommun-Sverige. En kommuns ansvar är brett och komplext och det är inte okomplicerat att skapa och paketera en lösning som fungerar på så vitt skilda verksamheter som de en kommun bedriver. Vi kan se att olika leverantörer av mjukvara till våra verksamheter i allt större utsträckning också har ett gränssnitt mot medborgaren eller kunden. Via Simrishamns kommuns hemsida kan våra medborgare och kunder redan utföra en lång rad tjänster. Via Dexter kan vårdnadshavare lämna ansökan, uppsägning, schema- och inkomstuppgifter och sjukanmälan till förskola, grundskola och fritidshem. Via Unicum och Pluttra kan vårdnadshavare, barn och elever följa den pedagogiska utvecklingen. Bibliotekskatalogen för reservationer, lån-, om- samt fjärrlån, avgifter och förslag på inköp är mycket använd. Fastighetsägare kan lämna sin vattenmätarställning och alla kan lämna synpunkter och göra felanmälan till kommunen. Simrishamn använder vidare Visma Recruit för annonsering och ansökan av lediga tjänster och enskilda och föreningar kan via Interbook boka en kommunal lokal. Fler e-tjänster är på väg att införas eller på planeringsstadiet. Med den nya hemsidan kan också exponeringen och därmed användandet förbättras.

Kommunfullmäktige biföll motionen.

- Motion: konkurrensutsättning av kostenheten: Anders Johnsson m.fl. (M) har i inkommen motion föreslagit att konkurrensutsätta och finna lösningar för att löpande kvalitetspröva kostverksamheten inom kommunen.

Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse beskriver verksamheten idag (skrivelsen återfinns här).

Kommunfullmäktige, avslog inkommen motion, med hänvisning till hur verksamheten bedrivs idag, som framgår av tjänsteskrivelsen i ärendet.

- Verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp: Ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen skall ske genom kommunala va-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller, LAV ”Lagen om allmänna vattentjänster”. Verksamhetsområdenas omfattning bör ses över regelbundet då det kontinuerligt nyansluts fastigheter. I genomförd översyn har en del förändringar gjorts. Dels är nyanslutna fastigheter i direkt närhet till befintliga verksamhetsområden intagna, men även av länsstyrelsen utpekade LAV-område som anses kunna ansluta har inkluderats i förslaget.

Kommunfullmäktige beslutade att fastställa verksamhetsområden enligt kartmaterial daterat 2017-09-07 samt att verksamhetsområde benämnt som överföringsledning borttages i sin helhet. Fastigheter anslutna inom ett överföringsområde omvandlas till eller kombination av dricksvatten-, spillvatten- eller dagvattenverksamhetsområde.

- VA-avtal mellan Simrishamns och Tomelilla kommuner gällande överföring av vatten: Tomelilla kommun och Simrishamns kommun har gemensamt sökt och erhållit tillstånd för vattenuttag på en vattentäkt i Brösarp, Tomelilla kommun, genom vattendom DOM M 2764-14, som vann laga kraft 2016-10-18. Den gemensamma vattendomen är en förutsättning för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning för Simrishamns kommuns norra delar. I dagsläget varierar förbrukningen avsevärt mellan hög- och lågsäsong för området kring Kivik, vilket historiskt har medfört begränsningar i leveransen av dricksvatten till abonnenterna. Överföringsledning för dricksvatten ska anläggas från Brösarps vattenverk fram till kommungräns mot Simrishamn. Därefter ombesörjer Simrishamns kommun fortsatt byggnation av nödvändiga ledningar och anläggningar för distribution av vatten fram till Kivik. Avtalet för distribution av dricksvatten från Brösarps vattentäkt mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner reglerar fördelningen av vattenuttaget baserat efter respektive kommuns framtida behov, samt fördelning av kostnader. Föreliggande avtal är framtaget av en oberoende jurist i samarbete med kommunernas VA-enheter. Avtalet reglerar principerna i parternas mellanhavanden gällande bland annat:

a) Tillståndet och dess efterlevnad, ansvarsfrågor, etc,.b) Huvudmannaskap och ägande av anläggningen, c) Finansiering av den planerade utbyggnaden av vattenverk och ledningar inom Tomelilla kommun, d) Drift och underhåll samt kostnadsfördelning e) Reservvattenförsörjning och fördelning av vattenmängder.

Kommunfullmäktige godkände föreslaget avtal mellan Tomelilla och Simrishamns kommuner gällande dricksvattenförsörjning från Brösarps vattentäkt, samt att uppdra åt samhällsbyggnadsnämndens ordförande samt samhällsbyggnadschefen att för Simrishamns kommun underteckna avtalet.

- Motion – om förbud mot mobiltelefonanvändning under lektionstid: Paul Frogner Kockum (KD) yrkar i inkommen motion ”att mobiltelefonanvändning under lektionstid inte ska vara tillåten i Simrishamns kommunala grundskolor”. Paul Frogner Kockum menar bl.a. att en del lärare konstaterar att många grundskoleelever tyvärr inte kan ta ansvar för sin mobiltelefonanvändning.

Barn- och utbildningsförvaltningen har avgett ett yttrande som i sammanfattning lyder: ”Det är kommunen som har ansvaret för att skolan sköts på det sätt som står i skollagen. I skollagen och läroplanerna ges skolorna stor frihet att lägga upp undervisningen så som de själva vill. Läraren får till exempel själv välja material och arbetssätt. Frågan om mobiltelefonanvändning under lektionstid kan vara ett moment i undervisningen som lärare och elever väljer. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Frågan om mobiltelefonanvändning under lektionstid kan på kommunal nivå endast regleras av rektor på skolenheten.

Kommunfullmäktige ansåg motionen vara besvarad med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens yttrande.

- Avgjort medborgarförslag: hundrastgård i Simrislund: Birgitta Åkesson har kommit in med ett medborgarförslag om att anlägga en hundrastgård på gräsytan vid Skönadalsvägen i Simrislund. Det framförs även önskemål om enklare lekredskap för hundar i hundrastgården för att skapa en lekplats för hundar. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde 27 februari 2017, § 25 att överlämna förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att av prioriteringsskäl kan inte en hundrastgård anläggas i Simrislund inom snar framtid varför medborgarförslaget avslås. Önskemål om hundrastgård i Simrislund kommer att beaktas i framtiden.