Information från kommunfullmäktige

2017-04-24

Under måndagskvällen höll kommunfullmäktige sammanträde på Skeppet på Marint centrum. Bl.a. följande ärenden avhandlades:

- Medborgarförslag: Gång- eller cykelväg mellan Stora Coop och Hamnabro koloniområde. Bertil Jeppsson, Simrishamn, har inkommit med ett medborgarförslag om gång- eller cykelväg mellan Stora Coop och Hamnabro koloniområde. Medborgarförslaget gick till samhällsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.

- Medborgarförslag: Flytta Simrishamns turistcenter till järnvägsstationen i Simrishamn. Jan Jönsson, Simrishamn, har inkommit med ett medborgarförslag att flytta Simrishamns turistcenter till järnvägsstationen i Simrishamn. Medborgarförslaget gick till kommunstyrelsen för beredning och beslut.

- Medborgarförslag: Wifizoner inrättas i alla de lokaler kommunen upplåter åt föreningar. Karl-Bertil Lindberg, Skillinge, föreslår att wifizoner inrättas i alla de lokaler kommunen upplåter åt föreningar. Medborgarförslaget gick till kommunstyrelsen för beredning och beslut.

- Medborgarförslag: Underhåll av kulturminnen. Anita Lindström, Tommarp, har inkommit med ett medborgarförslag om underhåll av kulturminnen som Tommarps kalkugn. Medborgarförslaget gick till kommunstyrelsen för beredning och beslut.

- Medborgarförslag: Ändra detaljplanen för att möjliggöra inflyttning av barnfamiljer till Sankt Olof. Olof Stålhammar, Sankt Olof, har inkommit med medborgarförslag att ändra detaljplanen för att möjliggöra inflyttning av barnfamiljer till Sankt Olof. Medborgarförslaget gick till kommunstyrelsen för beredning och beslut.

- Ansökan om bidrag ur Yngve Östbergs fond: Österlens museum ansöker i skrivelse om bidrag ur Yngve Östbergs fond med 50 000 kronor. Bidraget ska, enligt ansökan, användas för att skapa nya rum i museiträdgården med inriktning på hållbara lösningar för framtidens trädgårdar. Stiftelsen Yngve Östbergs fond ska användas för stadens försköning. I fonden finns för närvarande ett kapital om 1 760 000 kronor och tillgängligt för utdelning finns cirka 200 000 kronor (bokslut ej klart).

Kommunfullmäktige beslutade att bevilja 50 000 kronor ur Stiftelsen Yngve Östbergs fond till Österlens museum enligt ansökan.

Motion från Nya moderaterna: ”Inför digitala trygghets- och tillgänglighetsmätningar”: I motionen från Nya moderaterna föreslås att en karttjänst ska utarbetas som ger allmänheten möjlighet att bli delaktiga i digitala trygghets- och tillgänglighetsmätningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i en tjänsteskrivelse uttryckt: ”Gata- och parkenheten har under våren presenterat en idé om digitala trygghetsvandringar som ett komplement till de fysiska vandringarna, som ett sätt att få fler invånare att bli delaktiga och ges möjlighet att påverka sin närmiljö. Inför höstens inbokade trygghetsvandringar har enheten fått låna en karttjänst från Lunds kommun för att testa konceptet. Tjänsten innebär att allmänheten kan markera platser på en digital karta och lägga till en anteckning med synpunkter på platsen. Gata/park kommer att testa upplägget under trygghetsvandringarna och därefter följa upp och utvärdera resultatet och upplevelsen hos användarna. Denna form av kartverktyg har många användningsområden och innebär ökade möjligheter att föra dialog med kommunens medborgare. Det kräver också resurser inom kommunen för att hantera informationen och att utföra åtgärder utifrån synpunkter och förväntningar. Enheten vill därför prova arbetssättet under höstens trygghetsvandringar och därefter göra en utvärdering för fortsatta användningsområden. Det är viktigt att klargöra att enskilda arbetssätt på tjänstemannanivå inte bör hanteras som politiska beslut.”

Kommunfullmäktige anser därmed motionen besvarad.

- Motion om ersättning vid utbildning på godkända utlandsskolor: Barn- och utbildningsnämnden har under förra mandatperioden hanterat tre ansökningar om att kommunen ska betala gymnasiepeng för utlandsstudier på gymnasienivå. Sven Olsson (M) med flera har lämnat motion om att barn- och utbildningsnämnden fortsättningsvis inte politiskt behandlar varje ansökan om att finansiera gymnasiestudier vid för statsbidrag godkänd utlandsskola med ”elevens skolpeng”. Sven Olsson (M) med flera föreslår att fullmäktige beslutar att vid ansökan om gymnasieutbildning och gymnasiesärskolutbildning enligt förordning SFS 1994:519 ska ansökan bifallas med ersättning enligt samma regler som för interkommunal ersättning, utan ytterligare politisk behandling.

Kommunfullmäktige avslog motionen om ersättning för utlandsstudier då ”Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar” gäller utlandssvenska barn och ungdomar, berör en statlig angelägenhet och att frågan enligt kommunallagen inte kan hanteras av en kommun samt att beslut i KF 2013-06-24 § 83 tydliggör beslutsinstans i skolfrågor: Skolfrågor avgörs av barn- och utbildningsnämnden i enlighet med skollagens 2 kap. 2 § och enligt Simrishamns kommuns reglemente för barn- och utbildningsnämnden.

- Revidering renhållningsordning: Ökrab har förslag till revidering av renhållningsordning. Revideringen påkallades p.g.a. förändringar i hämtningssystemet fr.o.m. den 1 april med därmed följande avfallssystem och avfallstaxa. Förslaget har varit utställt under perioden 20/12 2016–20/1 2017. Ystad Österlenregionens miljöförbund har i yttrande av den 6/2 framfört att man inte har några erinringar mot förslaget. Några övriga yttrande har ej inkommit. Ökrab hemställer att revideringen träder i kraft den 1 april, om inte, så snart beslutande instans i kommunerna har möjlighet att behandla ärendet.

Kommunfullmäktige antog reviderad renhållningsordning att gälla fr.o.m. 2017-05-01.

- Namnbyte, från myndighetsnämnden till byggnadsnämnden: Fram till 2006 hette den nämnd som hanterade bygglov ”byggnadsnämnd”. Därefter bytte nämnden namn till myndighetsnämnden eftersom uppdraget då omfattade en grupp olika myndighetsbeslut utifrån olika lagstiftning. Nu har vi åter en situation där nämndens beslut i huvudsak hänför sig till plan- och bygglagen (PBL). Det vidare uppdraget kring miljöfrågor som fanns 2006 beslutas nu i annan ordning varför det vore på sin plats att åter använda det gängse begreppet byggnadsnämnd, som då också finns i PBL. Det blir tydligare om nämnden kallas byggnadsnämnd eftersom det flesta beslut som fattas av nämnden är beslut om bygglov och följdbeslut av PBL där den beslutande nämnden benämns just byggnadsnämnd. Även uppdraget att kommunicera med kommunens medborgare och andra blir tydligare.

Kommunfullmäktige beslutade att myndighetsnämnden byter namn till byggnadsnämnden fr o m 2017-05-01.

- Jämställdhet och mångfald: Simrishamns kommuns jämställdhetsplan gällde t.o.m. 2016. Jämställdhetsarbetet har därefter gått in i en ny fas, beroende på att ändringar i diskrimineringslagen har antagits. I enlighet med de ändringar som antagits fr.o.m. 170101 kommer jämställdhet att ingå i ett mer omfattande arbete tillsammans med de sex andra diskrimineringsgrunderna som lagen anger. Det kommer att innebära att under 2017 kommer att arbetet att utvidgas enligt lagen och omfatta alla sju diskrimineringsgrunderna, se nedan, samt att bestå av aktiva åtgärder.

  • kön
  • könsöverskridande identitet/uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion/trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Arbetet ska ske genom ett övergripande ramverk som innefattar de fem områdena arbetsförhållanden, bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och övrig kompetensutveckling samt möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap Arbetet ska fortlöpande pågå och skriftligen dokumenteras. En grupp med representanter från alla förvaltningar har tagit fram en rutin för hur arbetet ska gå till och en mall som stöd för undersökning av hinder och risker på våra arbetsplatser. Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, undertecknades i Simrishamns kommun 2009. Jämställdhetsplanen sa att handlingsplanen varje år även skulle innehålla en redovisning av de artiklar ur CEMR-deklarationen förvaltningen arbetat med under året. För att integrera det arbetet i förvaltningarnas övriga arbete kopplat till styrmodell och mål har vi börjat titta på hur andra kommuner gör och i likhet med till exempel Umeå kommun kommer vi därför genom att använda vår styrmodell koppla CEMR-deklarationens artiklar till kommunens ordinarie mål.

Kommunfullmäktige beslutade att jämställdhetsplanen antagen 140630, gällande 2014–2016, upphör att gälla.

- Detaljplan för Borrby 43:35, 43:40 och del av 299:1: Planärendet gäller prövning av ny detaljplan för Borrby 43:35, 43:30 samt del av 299:1. Planprocesschema: Samråd-utställning-antagande-prövning-laga kraft. Aktuellt skede är antagandeskede. Området är beläget vid Kyhls Strandväg i Kyhl Mälarhusen. Fördjupad översiktsplan för Kyhl Mälarhusen från 1990 anger område för handels-, hotell- och restaurangändamål. Området är detaljplanlagt. Gällande detaljplan från 1990 anger kvartersmark huvudsakligen för restaurangändamål, kvartersmark för bostadsändamål samt allmän platsmark för gata och natur. Området omfattas av riksintresse för kustzon och friluftsliv. I sydöst gränsar området till kustområde som omfattas av förordnande för strandskydd och landskapsbildsskydd. Fastighetsägaren till Borrby 43:35 begärde planmedgivande för ändring till bostadsändamål. Kommunstyrelsen beslutade 9 maj 2011 att medge upprättande av detaljplan.Områdets lämplighet för bostadsändamål, omfattning av bebyggelse och bebyggelsestruktur samt indelning för allmän platsmark och kvartersmark, prövas i planprocessen. Planprövning sker genom normalt planförfarande. Planärendet handläggs enligt plan- och bygglagen 1987. Planområdet motsvarar samma område som gällande detaljplan representerar. Kommunstyrelsen beslutade 17 april 2013 att godkänna detaljplanen för samråd. Detaljplanförslaget var föremål för samråd 2013-05-20--06-17. Samrådsredogörelse för inkomna yttranden sammanställdes 10 oktober 2013. Miljöteknisk markundersökning genomfördes under juli 2014. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 16 april 2015 att godkänna detaljplanen för utställning. Detaljplanförslaget var utställt 2015-06-15--07-31. I kommunens nya översiktsplan som antogs 30 november 2015 anges området Kyhl Mälarhusen som ett paus-område vilket innebär att områdets natur- och landskapsvärden ska värnas med ställningstagande att ny bebyggelse inte bör tillkomma inom området. Kvartersmarksområdet är detaljplanlagt för restaurang- och bostadsändamål sedan 1990. Tidigare detaljplan-byggnadsplan från 1974 angav handelsändamål för ungefär samma område. Aktuellt planförslag representerar till stor del samma fördelning för kvartersmark och för allmän platsmark/område för strandskydd som gällande detaljplan från 1990. Bedömning är att en ny detaljplan med ändrat ändamål från restaurang till bostäder, möjlighet till handel i mindre omfattning samt strukturell reglering av allmän platsmark och kvartersmark kan medges för området. Marken inom planområdet, inom fastigheten Borrby 43:35, är delvis ianspråktagen och bebyggd. En restaurangbyggnad har funnits på platsen under lång tid. Restaurangen byggdes till under 1970- och 1980-talen. Ett enbostadshus för restauranginnehavaren uppfördes i början av 1970-talet. Restaurangverksamheten upphörde i slutet av 1990-talet. I början av 2000-talet började markområde inom Borrby 43:35 att användas för biluppställning – upplag av fordon och däck. Omfattningen av antalet uppställda bilar har skiftat över tid. Den lagstridiga markanvändningen upplag har sedan 2002 varit ett ärende om föreläggande för byggnadsnämnden/myndighetsnämnden. Utlåtande för under utställningen inkomna yttranden har sammanställts. Detaljplaneförslaget innebär kvartersmark för bostadsändamål med ett mindre delområde för handel, allmän platsmark för naturområde och lokalgata samt område avsett för strandskydd. Antagandehandlingar har upprättats.

Kommunfullmäktige antog detaljplanen.

- Detaljplan för Brantevik 36:32 södra hamnen: Syftet med detaljplanen är att reglera markanvändningen så att den stämmer överens med den aktivitet som råder i södra hamnen i dagsläget, samt möjliggöra för en framtida utveckling. Dessutom ska flödet av människor och fordon i området ses över för att skapa tydligare kopplingar och en sammanhängande struktur, samtidigt som områdets varierande karaktär ska bevaras. Beslut fattades av samhällsbyggnadsnämnden 25 augusti 2016, § 118 att godkänna samrådshandlingarna för utskick. Detaljplanen var under perioden 2016-09-10 till 2016-10-07 utställd för samråd och under denna period inkom det 18 yttranden. Efter samrådsperioden avslutats inkom det ytterligare 6 yttrande som tagits med i samrådsredogörelsen. Beslut fattades av samhällsbyggnadsnämnden 15 december 2016, § 171 att godkänna granskningshandlingarna för utskick. Förslag till detaljplan för Brantevik 36:32 m fl, södra hamnen var föremål för granskning under perioden 7 januari–3 februari 2017. Under granskningsperioden har det totalt inkommit 16 yttrande, varav 11 utan erinran, vilka har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Tre ansökningar om planbesked för södra hamnen i Brantevik ligger till grund för samhällsbyggnadsnämndens beslut om planmedgivande den 23 oktober 2015, § 172. Den först inlämnade ansökan gäller serveringen Branterögen på hamnplanen. Den andra ansökan gäller vidgat verksamhetsområde för besöksnäringen inom hamnområdet. Den tredje ansökan beskriver hamnmiljön och fiskets behov. Planområdet omfattar i dagsläget tre gällande detaljplaner för hamn- och bostadsändamål, samt en tomtindelningsplan. I ”Framtiden – översiktsplan för Simrishamns kommun” redovisas visionen för södra hamnen som en aktiv marin miljö som ska öka folklivet och berika livskvaliteten för de som befinner sig i Brantevik. Södra hamnen omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård, yrkesfiske, det rörliga friluftslivet och turismen, samt riksintresse för kustzonen. Det detaljplanelagda området för hamnen ligger delvis inom förordnande för strandskydd för Östersjöns vattenområde. Delar av planområdet ligger under tre meter över havet vilket är länsstyrelsens generella rekommenderade lägsta gräns för var ny bebyggelse bör placeras på grund av klimatförändringarna. Planområdet på totalt 2,8 ha ägs till största delen av Simrishamns kommun. Det finns även tre privata bostadsfastigheter inom området. Planhandlingarna redogör lämplig markanvändning med hänsyn till områdets kulturvärden. Byggnation inom planområdet prövas så att den blir planenlig och marken regleras för aktuella behov. Då hamnens användning har, och troligtvis kommer skifta över tid, ges en öppen och tillåtande planläggning som möjliggör olika framtida användningar av platsen. Planprövningen sker genom utökat planförfarande och planavgift tas ut i samband med bygglov/bygganmälan inom kvartersmark för hamn, industri, handel, kontor och samlingslokal.

Kommunfullmäktige antog detaljplanen.

- Tomter inom detaljplan för Simris 206:1, 2016:18 m.fl. i Simris, Lerehöjsvägen: Inom det aktuella planområdet har Simrishamns kommun 13 bostadstomter till salu. Tomterna finns idag i kommunens tomtkö, ursprungligen tänkta att säljas en och en till privatpersoner i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om tomtpriser 25 maj 2008, § 115. Idag är varken gata eller VA utbyggt i området och att bygga ut infrastrukturen för att kommunen kanske säljer någon enstaka tomt blir dyrt. Området är trevligt beläget, och i och med projektet som syftar till att göra Simris självförsörjande på el, är bedömningen att området skulle kunna bli attraktivt att flytta till. Dessa faktorer, tillsammans med att det oftast är lättare att sälja en redan bebyggd tomt, talar för att området skulle vinna på att istället för att säljas styckvis, som riskerar bli över lång tid, säljas i sin helhet till en exploatör som bygger. Genom att använda ett anbudsförfarande nås fler intresserade exploatörer och bästa pris för marken.

Kommunfullmäktige beslutade att de 13 bostadstomterna inom ”Detaljplan för Simris 206:1, Simris 206:18 m.fl. i Simris” säljs som en enhet till en exploatör i stället för en och en. Exploatören väljs ut genom anbudsförfarande. Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att gå ut med en anbudsförfrågan och upprätta ett genomförandeavtal med vinnande exploatör. Detta beslut ersätter kommunfullmäktiges beslut 2008-08-25, § 115, i den del som rör bostadstomterna i Simris by.

- Markförhandling med Trafikverket avseende allmän platsmark i Skansen-planerna: ”Detaljplan för del av Simrishamn 3:1 och del av Garvaren 3”, Skansen etapp I, går upp för antagande. I norra delen av planen finns allmän platsmark som idag ingår i Trafikverkets fastighet Simrishamn 2:58 men bör ingå i kommunens fastighet. Även i etapp II kommer mark att behöva regleras från Trafikverkets fastighet till kommunens. Trafikverket håller just nu på att utreda ledningar i det aktuella markområdet och vill, efter att utredningen är klar, genomföra marköverlåtelsen genom köp. För att inte projektet ska förlora tid vore en praktisk lösning därför att samhällsbyggnadsnämnden ges rätten att godkänna köpeavtalen gällande allmän platsmark inom Trafikverkets fastighet i etapp I–II på Skansen samt att samhällsbyggnadschefen ges rätten att förhandla med Trafikverket för att få fram ett köpeavtal.

Kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ges rätt att godkänna köpeavtal med Trafikverket avseende markköp för allmän platsmark inom norra delen av Skansenprojektet. Finansieringen ska ske inom Skansenprojektet.

- Årsredovisning 2016 – Simrishamns kommun: Kommunledningskontoret har sammanställt årsredovisningen för år 2016. Balanskravsavstämningen redovisar ett utfall på 49,5 mnkr, ett positivt resultat gentemot budget med ca 20,8 mnkr. Resultatet motsvarar 4,9 % av skatter och statsbidrag. Befolkningsökningen, främst till följd av flyktingströmmen, medförde bland annat behov av ytterligare skollokaler. En betydande del, närmare 25 mnkr, av de generella flyktingbidragen på 45 mnkr tillfördes det budgeterade resultatet för att egenfinansiera dessa tillkommande investeringar.

Kommunerna har sedan några år tillbaka möjlighet att när tillräckligt goda resultat redovisas avsätta medel till resultatutjämningsreserv. Denna reserv får sedan användas för att reglera negativa balanskravsresultat under en lågkonjunktur. Hittills har Simrishamns kommun avsatt 20 mnkr. Beloppet som kan avsättas ska motsvaras av den del av överskottet som överstiger en procent av skatteintäkter och statsbidrag. För 2016 finns ett utrymme på 39,4 mnkr att avsätta. Kommunledningskontoret föreslår att 10 mnkr avsätts 2016 och därmed uppgår reserven till 30 mnkr.

Kommunen har tidigare avsatt 4 mnkr i en social investeringsfond. Enligt de fastställda riktlinjerna för denna fond ska årliga avsättningar ske under förutsättning att balanskravsmålet uppnåtts och att resultatet i övrigt medger avsättning. Målsättningen är att minst 10 % av fondens kapital, 4 mkr, ska tillföras årligen dvs 400 tkr eller det högre belopp fullmäktige finner lämpligt. Kommunledningskontoret föreslår att 400 tkr avsätts till den sociala investeringsfonden och därmed uppgår fonden till 4,6 mnkr.

Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen en förstärkt uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Där anges att kommunstyrelsen genom årliga beslut dels ska bedöma verksamheten i kommunala bolag i förhållande till det ändamål med verksamheten som har fastställts, dels bedöma verksamheten i förhållande till de kommunala befogenheterna. Kommunen styr bolagen genom ägardirektiv som ska utvärderas i bolagens årsredovisningar. I allt väsentligt är bedömningen att de av Simrishamns kommun helägda bolagen, Simrishamns bostäder AB och Simrishamns näringslivsutveckling AB samt det delägda bolaget Österlen kommunala renhållnings AB under året har uppfyllt det kommunala ändamålet och arbetat inom de kommunala befogenheterna.

De finansiella målen för god ekonomisk hushållning bedöms som uppfyllda under 2016.

Kommunfullmäktige godkände årsredovisning 2016 med en balanskravsavstämning på 49 532 tkr, varav 10 mnkr avsätts till resultatutjämningsreserven som därmed uppgår till 30 mnkr samt att avsätta 400 tkr till den sociala investeringsfonden som därmed uppgår till 4,6 mnkr.

- VA-investeringsfond: Vatten- och avloppsverksamheten hade ett underliggande överskott på 4 752 246,22 kronor år 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att överskottet återförs till VA-kollektivet genom att det läggs till den redan inrättade investeringsfonden och används till samma ändamål som medel som redan ingår i investeringsfonden. Enligt tidigare beslut (kommunfullmäktige 2016-10-31, § 198) ska investeringsfonden användas till att delfinansiera utbyggnation av överföringsledning Brösarp–Kivik med anledning av att det i norra delen av kommunen råder vattenbrist. När vattendom för ny borra i Brösarp vinner laga kraft ska vattenverk och ledning till Kivik byggas, vilket kräver stora investeringar. När alla tillstånd blir klara kommer överföringsledningen Brösarp–Kivik förmodligen att byggas 2017–2020. Den totala investeringsutgiften för överföringsledningen beräknas till 30 500 tkr, varav 360 tkr användes 2015 och 567 tkr användes 2016. Resterade 29 573 tkr ska användas 2017–2020. Om 2016 års överskott överförs till VA-investeringsfond, då kommer investeringsfonden att uppgå till 22 829 708,05 kr.

Kommunfullmäktige godkände att VA-verksamhetens överskott år 2016 på 4 752 246,22 kr läggs till den redan inrättade investeringsfonden, för att delfinansiera framtida investeringsutgifter för projekt 14512 Överföringsledning Brösarp–Kivik.

- Tillfällig ramförstärkning: Utifrån aktuella bedömningar har kommunens ekonomiska utrymme under 2017 förbättrats sedan budgetbeslutet i oktober 2016. SKL:s prognos för åren därefter visar på kärvare ekonomiska tider. Det finns därför anledning att nu genomföra insatser som kan underlätta arbetet med att behålla en balanserad ekonomi. I detta ärende föreslås att samhällsbyggnadsnämnden specifikt för 2017 tilldelas sammanlagt 4,5 mnkr i tillfällig ramförstärkning. Förstärkningen ska användas till muddring av hamnen i Skillinge samt till fastighetsunderhåll. Finansiering sker genom att anslaget för skatteintäkter ökas med 2 mnkr samt anslaget för inkomstutjämning med 2,5 mnkr.

Kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 4,5 mnkr i tillfällig ramförstärkning under 2017. Förstärkningen ska användas till muddring av hamnen i Skillinge samt till fastighetsunderhåll. Senast i juni månad ska nämnden lämna information till kommunstyrelsen om den planerade fördelningen. Finansiering sker genom att budgeten avseende skatteintäkter ökas med 2 mnkr och därtill ökas budgeten avseende inkomstutjämningen med 2,5 mnkr.

- Avgjort medborgarförslag: Utegym i Sankt Olof. Medborgarförslag har inkommit från Olof Stålhammar om att kommunen ska anlägga ett utegym i Sankt Olof. Utegymmet placeras lämpligtvis nära skolan eller medborgarhuset, alternativt i något grönområde nära Sankt Olofsbadet och Sankt Olofs idrottsplats. Kommunfullmäktige beslutade 28 november 2016, § 212 att överlämna medborgarförslaget samhällsbyggnadsnämnden för beredning och beslut. Förslagsställaren har erbjudits möjlighet att presentera sitt medborgarförslag vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde torsdagen den 26 januari 2017, men avböjde på grund av förhinder.

Samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta reda på anläggnings- och driftskostnader.

- Avgjort medborgarförslag: teaterscen i Simrishamn. Noel Unosson har den 26 september 2016 inkommit med ett medborgarförslag om teaterscen i Simrishamn. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 2016-10-31, § 181, beslutat överlämna medborgarförslaget till kultur- och fritidsnämnden för beredning och beslut. Noel Unosson redogjorde vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2016-12-08 för sitt förslag. Kultur- och fritidschefen har den 14 mars 2017 yttrat sig över medborgarförslaget och anför i huvudsak följande: ”Noel Unosson har i ett medborgarförslag lyft frågan om en ny teaterscen i Simrishamn då han menar att det idag endast är på biografen Grand både publik och artister får plats. I övrigt är andra möjliga lokaler som Dansens hus och Galleriet ofta uppbokade. Han föreslår att man istället bygger en byggnad med både scen och stolar så blir det mer plats till fler föreningar. Andra alternativ är att renovera en lokal som redan finns som t.ex. Gamla Coop. Det finns i dagsläget inga planer på en byggnation av en ny teaterscen i Simrishamn då detta skulle medföra en omfattande investering som det för närvarande inte finns utrymme för i nämndens budget. Inte heller finns några planer från kommunens sida att förvärva Coop-huset då även det skulle bli en mycket kostsam historia samt att lokalens lämplighet för dylikt ändamål är tveksam. Däremot pågår för närvarande ett arbete i samarbete mellan kultur- och fritids- och samhällsbyggnadsförvaltningarna med att iordningsställa Österlengymnasiets aula. I lokalen finns sedan tidigare en scen och därmed också möjligheten för olika typer av föreställningar och arrangemang. Detta skulle därför öppna för att förlägga framtida teaterföreställningar där. Sammantaget kan konstateras att, förutom att hyra Grand, finns idag även möjligheten till samarbete med Skillinge teater och nyttjande av deras scener, samt möjligheten att boka ett flertal kommunala lokaler som t ex Dansens hus, Galleriet och Gärsnäs allaktivitetshus. Mot bakgrund av detta och med beaktande av det pågående iordningställandet av Österlengymnasiets aula, kan det trots allt anses att tillgången på teaterscener i Simrishamn är förhållandevis väl tillgodosedd och att det i dagsläget inte är aktuellt med en byggnation av någon ytterligare teaterscen.”

Kultur- och fritidsnämnden beslutade att avslå medborgarförslaget om teaterscen i Simrishamn, men i det fortsatta utredningsarbetet kring kultur- och fritidsnämndens framtida lokalförsörjningsbehov beakta förslaget.