Brandsäkerhet

Det är alldeles för många som skadas eller omkommer till följd av bränder i bostaden. Här följer några enkla råd för att minska risken att det börjar brinna. Läs mer på Din säkerhet.

Den bästa livförsäkringen är en brandvarnare, helst en på varje bostadsplan.

Kontrollera att du brandvarnaren fungerar. Lägg upp en rutin för när du byter batteri, t.ex. vid första advent.

"Lär" dig också hur din bostad fungerar om det skulle börja brinna. Bor du i ett hyreshus är det troligt att varje lägenhet är en egen brandcell, stanna då inne och vänta tills hjälpen kommer. Går du ut i en trappuppgång som är rökfylld, är det mycket troligt att du tappar orienteringen och får svårt att hitta. Läs gärna på bifogade länkar och diskutera gärna igenom med familjen om hur ni ska agera om det börjar brinna hos just er.

Du som vill läsa om brandsäkerhet i hemmet och vardagen kan läsa mer på SÖRF:s hemsida, www.sorf.se. Praktiska tips: Civilförsvaret. Information och rådgivning: Svenska Brandskyddsföreningen.

Årstidernas växlingar

Levande ljus är mysiga när det börjar mörkna och bli kallt...

Julen är en tid då det tyvärr händer mycket olyckor med levande ljus. De senaste fem åren har fyra av tio ljusbränder inträffat i december. Flest bränder är det andra och fjärde advent. Vid tredje advent är brand i adventsljusstakar extra vanliga för då har de första ljusen redan brunnit ner ett stycke samtidigt som vaksamheten blivit mindre.

  • Lämna aldrig tända ljus obevakade - det är den vanligaste orsaken till ljusbränder.
  • Låt inte ljusen brinna ner helt.
  • Somna inte ifrån levande ljus.
  • Värmeljus kan överhettas och börja brinna.
  • Tända ljus måste stå stadigt i sina ljusstakar – det är viktigt att ljuset och ljusstaken har samma dimension.
Var också försiktig med tomtebloss inomhus. Gnistorna från ett tomtebloss består av små glödande järnfilspån. De flesta är så små att de hinner svalna innan de träffar något brännbart material. Men ibland kan ett glödande spån innehålla så mycket värmeenergi att det kan orsaka en brand. Var därför försiktig om du tänder ett tomtebloss inomhus. En färsk julgran är relativt "svårbrinnbar". Men om den fått stå i rumstemperatur utan vatten i en vecka eller mer har den torkat rejält. En gnista från ett tomtebloss kan vara tillräckligt för att antända den. Det är svårt att se hur uttorkad en julgran är. Ett bra knep är att testa hur böjliga barren är. Ett färskt barr går att böja utan att det går av. Ett torrt barr är sprött och brister när man försöker böja det.

 

Det där med fyrverkerier och smällare...

Fyrverkerier kan orsaka allvarliga skador, vanligast är hand- och ögonskador. Årligen skadas 400-500 personer i fyrverkeriolyckor.

Fyrverkerier är explosiva varor och omfattas av lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor samt ordningslagen. Lagstiftningens mål är att brandfarliga och explosiva varor ska hanteras på ett säkert sätt.

Oftast krävs inget tillstånd för att använda fyrverkerier, men om en stor mängd fyrverkerier ska avfyras i ett tätbebyggt område eller om mycket folk är i närheten kan tillstånd krävas, enligt 3 kap. 7 § ordningslagen (1993:1617). Kontakta den lokala polismyndigheten för att få reda på vad som gäller i enskilda fall och hur du går tillväga. Polisen - tillstånd för fyrverkerier

Smällare (fyrverkeriartiklar med knall som främsta effekt) får inte säljas eller användas i Sverige. Raketer som skjuts upp i luften kan också smälla, men om ljudet bara är en bieffekt är de alltså tillåtna.

För att få köpa, inneha, använda eller befatta sig med fyrverkerier måste man ha fyllt 18 år. Du som vuxen har ansvar för de fyrverkerier som du köper. Ger du dem till en minderårig riskerar du både deras hälsa och du gör dig skyldig till ett brott enligt brottsbalken, något som kan leda till fängelsestraff.

Tänk på riskerna med fyrverkerier. Respektera åldersgränserna, följ instruktionerna, använd inte fyrverkerier om du druckit alkohol och skjut aldrig mot människor, djur eller byggnader.

För att få sälja fyrverkerier krävs handelstillstånd. Tillstånden utfärdas av den lokala polismyndigheten. Se länk ovan.

Läs mer om hur du ska hantera fyrverkerier på www.msb.se

Elda säkert

Tankar runt Valborg eller resterna från vårstädningen i trädgården? Visst får du elda, men inte var, hur eller när som helst. Det finns några villkor som måste vara uppfyllda för att eldningen ska vara så riskfri som möjligt. Använd ditt sunda förnuft och goda omdöme när det gäller val av både tid, plats och val av bränsle. Tänk på att det du tänder ska du också släcka. Ansvaret är ditt!

Valborgsmässobål/större bränning

Ingen eldning får ske om det är eldningsförbud utfärdat. Kontakta Räddningstjänsten om du är osäker.

Före bränning

Polisen bör kontaktas eftersom det kan krävas tillstånd, särskilt om det gäller offentliga platser som ligger inom detaljplanelagt område. Polisen kan i tillståndet komma med kompletterande villkor utöver de säkerhetsåtgärder som Räddningstjänsten anser skäliga. (Ordningslagen)

Kraftig rökutveckling kan vara en avsevärd miljöolägenhet. Dessa bränningar kan förbjudas av miljöinspektör. I bål får ej förekomma sopor, målat eller impregnerat trä. Frågor om vad som kan eldas besvaras av Österlenregions miljöförbund. (Miljöbalken)

Tips från Räddningstjänsten:

  • Avstånd bör vara 75 m från byggnad, 40 m från växande gröda/arbetande maskin. Inga brännbara ämnen får finnas inom dessa avstånd
  • Vind: vid stark vind får ingen bränning ske, vind får ej ligga över annan bebyggelse eller allmän väg
  • Avgränsnings- och skyddsåtgärder: minst 2 m/erforderligt fritt runt bålet, avvattning av ytan, tillgång av handredskap (ståltrådsräfsor o dyl.)
  • Luftledning: ingen eldning får förekomma så att det påverkar ledningar
  • Släckutrustning: tillgång på vatten, spadar, ruskor o dyl.
  • Tidpunkt: bränning bör vara avslutad senast vid solens nedgång - risken för onödiga larm ökar efter mörkrets inbrott. Gäller ej under Valborg
  • Ansvarig person: namn och telefonnummer
  • Bevakning

Under bränning

Bränning ska alltid ske under kontroll. Elden ska hållas under bevakning tills den är släckt. Var observant på risk med gnistregn som sprids med vinden. Vid ändringar i vindstyrka och vindriktning, som medför ökad brandrisk, så ska bränningen avbrytas. Utrustningen för brandsläckning ska hållas lätt tillgänglig.

Efter bränning

Brasan ska bevakas tills elden är släckt och risken för brandspridning upphört. Vid blåst är risken särskilt stor för återantändning av rester som inte brunnit upp helt. I större askhögar ska vattenbegjutning varvas med omrörning eller täckning med jord/sand. Efterkontroll ska göras ett par timmar efter det att bränningen avslutats.

Eldning på tomt - risbränning

Ingen risbränning får ske om det är eldningsförbud utfärdat. Ring Räddningstjänsten så får du veta mera.

Anmälningsskyldighet till Räddningstjänsten föreligger inte. Det kan finnas lokala renhållningsstadgar som reglerar/förbjuder risbränning inom detaljplanelagt område. Kontakta Österlenregionens miljöförbund för att få veta hur det är just där du bor.

Tänk på:
  • Med "ris" menas vanligt trädgårdsavfall (gräs, kvistar och grenar)
  • Sopor får inte eldas upp
  • Säker eldning sker i t.ex. en plåttunna
  • Välj eldningsplatsen med omsorg. Rensa runt om och förebygg brandspridning
  • Det blir mycket rök av våta löv och annat trädgårdsavfall. Detta kan irritera grannarna
  • Håll ett öga på vindriktningen. Avbryt eldningen om vind ligger mot allmän väg, annan bebyggelse.
Bra att ha
  • Kratta (bra för att jämna ut och begränsa eldens framfart)
  • Vatten (dra fram trädgårdslangen och ha ett par fyllda hinkar till hands)
  • Grova handskar och spade (för att säkert kunna jobba med riset)
Släck ordentligt!
  • Låt brasan brinna ner till en glödhög
  • Kratta ut glöden
  • Dränk kolet med vatten.