Biblioteket – fler besök och mer av en mötesplats

På tre år har Simrishamns bibliotek fått 16 000 fler besök om året. Det märks inte bara i bibliotekets besöksstatistik, utan också i lokalen, som gått från att vara en tyst och lugn miljö till att mer vara en mötesplats. Enligt en undersökning utförd av biblioteket framkommer dock att besökarna både önskar en mötesplats och en lugn och rofylld miljö.

2015 och 2016 var det den stora flyktingvågen som märktes på biblioteket – människor som ville låna svenska språkkurser och gå på språkkaféer bokstavligen strömmande in. Men 2017 var det annat som stod för ökningen: det var de yngre kommuninvånarna som hittat till biblioteket i större utsträckning, inte bara för att låna böcker och gå på aktiviteter, utan också för att umgås med varandra. Barn under 18 år har ökat sin aktivitet på biblioteket, medan den totala aktiviteten har minskat i Simrishamn och i resten av landet.

- Det är en mycket positiv ökning, eftersom barn och unga är en prioriterad grupp för biblioteket, säger Kate Visonj, biblioteksassistent i Simrishamns kommun.

Fler aktiviteter

För att möta den nya besöksgruppen har en barn- och ungdomsbibliotekarie anställts, fler aktiviteter riktar sig till unga och Bénka-dí, kommunens ungdomsverksamhet, gör återkommande besök i biblioteket efter skoltid när biblioteket besöks som flitigast av unga. En tyst avdelning som skärmas av med dörrar har byggts för att ge läs- och studiero.

- Att biblioteksrummet mer och mer används som en mötesplats medför en del krockar mellan dem som söker just läs- och studiero och dem som vill umgås. Att byggnaden, med sina kala tegelväggar och stora glaspartier, inte har de bästa förutsättningarna för en mötesplats blir tydligt när det börjas samtalas mellan bokhyllorna och ljudet studsar ut i lokalen, konstaterar Kate Visonj. Den som vill komma till biblioteket när det är som lugnast, bör besöka det på förmiddagar och tidig eftermiddag, eller när det är obemannat under meröppettiderna.

Meröppet en lyckad satsning

Simrishamns bibliotek började vara meröppet i december 2016 och sedan dess har över 500 personer införskaffat meröppetkortet som fungerar som en nyckel till biblioteket före och efter de ordinarie öppettiderna.

- Nu görs omkring 100 besök i veckan av meröppetlåntagare som använder biblioteket för att bland annat arbeta, studera eller låna och återlämna böcker, säger Kate Visonj.

Undersökning vägledande

För att öka kunskapen om besökarnas behov och önskemål, genomfördes under vintern en undersökning genom två enkäter: en riktad till vuxna och en till dem mellan 10 och 18 år.

På frågan vad som är viktigast på biblioteket, svarade de vuxna, i fallande ordning: litteraturutbudet, kulturella aktiviteter, dator- och utskriftsmöjligheter samt sköna läsplatser. Det man önskade att biblioteket erbjöd mer av, var framför allt lugn och ro, tystnad samt fler kulturella aktiviteter.

Av de ungas svar framgick att de uppskattar biblioteket för att det är en lugn och skön miljö med en dämpad ljudbild, men även att man kan få sitta och prata med sina vänner utan att det kostar något, att det finns trådlöst internet och att det finns sköna sittplatser. På frågan vad de brukar göra på biblioteket, hamnar i fallande ordning: låna och lämna, träffa kompisar, plugga och surfa trådlöst. Bland önskemålen utmärkte sig fler mysiga sittplatser och/eller enskilda rum att umgås i.

- Att möta dessa önskemål kommer att innebära en del förändringar, berättar Kate Visonj. En ny barnavdelning planeras, mer avskild så att barnen får låta, ljuddämpande material och möbler införskaffas för att förhindra att ljudet sprider sig samt fler enskilda läs- och studieplatser placeras ut i lokalen.

- Dessa förändringar är dock något som kommer att ta tid, vi siktar på att ha allt färdigställt 2020, avslutar Kate Visonj.

 

Frågor från media besvaras av Kate Visonj, biblioteksassistent, Simrishamns kommun, 0414-81 93 11, eller av Seth Selleck, t.f. bibliotekschef, 0414-81 98 64.

 

Rapporten om undersökningens resultat finns här.

2018-03-23


Fakta: En blick i backspegeln – så här var 2017 på biblioteket

På biblioteket i Simrishamn fanns ungefär 60 000 media i fysisk form 2017, vilket är ungefär samma mängd som 2016. E-media har dock ökat, från 20 000 2016 till 30 000. Beståndet av musik har minskat från ca 2 000 2016 till 1 600.

Inköpen 2017 var i snitt 78 böcker och tidskrifter per vecka, fördelat på 32 stycken på vuxenavdelningen och 46 på barnditon. Snitt i övrigt per vecka: 1,5 ljudböcker, 4,5 talböcker och 1,5 filmer. Totalt 1 700 nya vuxenböcker och tidskrifter, 2 300 nya barnböcker och tidskrifter.

Utlåningen

Totala antalet lån har minskat, som det gör varje år, 2017 med drygt 4 %, från 111 927 till 107 986.

- Det stämmer väl med minskningen för hela landet om man ser till de senast tillgängliga siffrorna från 2015–2016, säger Kate Visonj (KB har ej publicerat siffrorna för 2016–2017).

Utlåningen till personer med läsnedsättning har ökat med 17 %, varav talböckerna står för en stor del av den ökningen, från 4 475 till 5 100. Utlåningen av tidskrifter har också ökat något, från 2 797 till 2 969. Utlåningen av ljudböcker har minskat med 20 %, musik med 34 % och film med 5 %.

Utlåningen av böcker fördelar sig med ca 60 % på vuxen och 40 % på barn, en fördelning som varit konstant under lång tid. Fjärrlånen har minskat med 23 %.

Nedladdade e-böcker

Det har varit en ökning på 23 % av nedladdningar av e-böcker, från 1 717 till 2 100. Det har även varit en kraftig ökning av användandet av ”Pressreader”, en digital tjänst som erbjuder fler än 5 000 dagstidningar och tidskrifter från olika länder. Där har nedladdningarna ökat med 263 %, från 649 nedladdningar 2016 till 1 707 år 2017.

Besöken

De fysiska besöken på biblioteket har ökat något, från 125 991 till 126 473. Ökat har det gjort varje år sedan 2015 då den stora flyktingvågen kom.

- Vi har nya invånare, vi har meröppet, vi har fler yngre invånare som använder biblioteket som en mötesplats, och vi får fler och fler frågor från äldre om den digitala tekniken vilket gör att vi har fler evenemang för att tillgodose dessa behov, vilket i sin tur kan dra mer folk – så det är snarare så att samhällets olika och skiftande behov syns i våra siffror, säger Kate Visonj.

Antal sökningar via webben har ökat med 21 %, från 248 081 till 299 937. En trend är att de som använder den digitala bibliotekskatalogen gör det oftare och gör fler sökningar än tidigare.

Aktiva låntagare

Bibliotekets aktiva låntagare har minskat med 6 %, från 4 874 till 4 603 . Den största minskningen finns bland männen. Däremot har barn under 18 år ökat sin aktivitet som låntagare, från 618 till 642.

Aktiviteter på biblioteket

Biblioteket hade 2017 266 aktiviteter, en ökning på 29 % från 2016. Det största ökningen finns bland vuxenaktiviteterna, men även för barn har det funnits ett ökat antal aktiviteter, i första hand handlar det om berättar- eller sagostunder.