Simrishamns kommun vill värna fisket och underkänner nationell strategi

”Hållbart fiske är ett gemensamt ansvar”, säger fiskekommunen Simrishamn och underkänner Jordbruksverkets förslag till strategi för yrkesfisket.

Jordbruksverket har strategin ”Svenskt yrkesfiske 2020 – Hållbart fiske och nyttig mat” ute på remiss. Simrishamns kommun är en av de fiskekommuner som beretts möjlighet att avge synpunkter på föreslaget och i sitt förslag remissvar ställer man sig inte bakom förslaget till strategi.

- Yrkesfisket är en av de bärande näringarna i Simrishamns kommun, säger kommunens fiskeexpert, Vesa Tschernij på Marint centrum. För tio år sedan genererade fisket, fiskförädlingen samt verksamheterna i och kring fiskehamnen 350 årsarbeten och omsatte 280 miljoner kronor. Antalet fiskebåtar, speciellt inom kustfisket, har därefter fortsatt att minska och under 2014 och 2015 har krisen enligt vår mening förvärrats ytterligare. Myndigheterna planerar nu nya regler som kommer att slå ännu hårdare mot det lokala fisket och därmed mot Simrishamns kommun.

- För att skapa bättre förutsättningar att ta ställning till fiskets framtid, har vi gjort en rad satsningar – Marint centrum, Sydkustens fiskeområde m.m – i syfte att skaffa kunskap om inte bara det lokala fisket och Östersjöns ekologiska utmaningar, utan även vilka praktiska möjligheter som finns att vända utvecklingen, säger Karl-Erik Olsson, kommunalråd (S) i Simrishamn. I höstas antog vi en fiskepolicy för att visa ekonomiska tillväxtmöjligheter och vi tog initiativ till en välbesökt och årligen återkommande fiskekonferens för att belysa handfasta, realistiska lösningar för fisket, såväl i Östersjön som Västerhavet.

Kustkommunernas roll är avgörande i framtiden

- Sverige saknar strategiska planer på alla nivåer för fisket: nationella, regionala och kommunala, säger Vesa Tschernij. Den föreslagna nationella yrkesfiskestrategi som nu föreligger är det första riksomfattande styrdokument som, enligt Jordbruksverket, ska ”vägleda Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete på området”. 

Kommunen konstaterar att den föreslagna strategin tydligt lyfter fram kopplingen mellan ett livskraftigt, mångsidigt och hållbart fiske samt flertalet nationella strategiska miljömål. Den nämner vidare att ett dynamiskt, lokalt fiske kan vara en betydande tillväxtmotor inom landsbygdsutveckling.

- Vi konstaterar att strategin nämner några av de starkaste immateriella ”mervärden” som vi måste lyckas återkoppla till yrkesfiskesektorn om vi ska rädda ett mångsidigt svenskt yrkesfiske, säger Vesa Tschernij. En ökad samverkan på det lokala planet leder till lokala produkter och tjänster som bidrar till en stärkt lokal stolthet, vilket i sin tur har visat sig öka såväl marknadens som besökarnas intresse för kommunen och regionen.

Förutsätter ökad investeringsvilja

Ett av östersjöfiskets stora problem är ett lågt marknadsvärde på den marknad där man idag säljer östersjöfisk (torsk, sill och skarpsill). Under modern tid har östersjöfiskets konkurrensfördel på marknaden byggt på leveranser av större kvantiteter, vilket kräver större kunder, som i sin tur agerar på en internationell marknad där priset, inte kvalitén, är avgörande.

- Låga priser tillsammans med missgynnande förvaltnings- och regleringsåtgärder är de främsta anledningarna till kustfiskets dramatiska tillbakagång, en utveckling som idag slår allt hårdare även mot lokala medelstora och större fiskebåtar, säger Vesa Tschernij. En satsning på värdeskapande fiske kräver regelbundna dagliga leveranser av mindre partier till lokala förädlingsföretag som är oftast små eller medelstora, dvs. sådana som karakteriserar dagens och morgondagens företagande i Sverige.

Resursfördelning – nyckel till utveckling

I sitt remissvar slår Simrishamns kommun fast att om inte det lokala fisket har tillgängliga fiskekvoter i framtiden är inte de regelbundna landningarna av dagsfångad fisk möjliga. Utan långsiktigt tryggad tillgång till färsk, lokalt fångad fisk finns ingen investeringsvilja och utan investeringar finns ingen utveckling.

- Ett särskilt, strategiskt inriktningsmål i syfte att prioritera olika fisken utifrån deras grad av ”samhällsnytta” är centralt, säger Vesa Tschernij, ett mål som ger företräde för fisken/fiskeföretag som med sin verksamhet generar den största möjliga nyttan utifrån sysselsättning, förädlingsvärde (landningar i svenska hamnar prioriteras), identitetsskapande och skatteinbringade effekter. Helt enkelt att uppnå såväl social som ekonomisk samhällsnytta.

- I vårt remissvar framhåller vi att de socioekonomiska (immateriella) ”mjuka värdena” ska vara med i resursfördelningsfrågan så att bedömningen av fisketillträden inte enbart vilar på materiella värden, säger Karl-Erik Olsson. Utvecklingsmöjligheterna av immateriella värden, som t.ex. bygdens identitet och attraktivitet, idag lika enkelt mätbara som rena ekonomiskt bedömda värden som lönsamhet eller omsättning.

Mer regionaliserat angreppssätt

Simrishamns kommun är övertygad om att med ett mer regionaliserat angreppsätt, skulle strategin kunna underlätta dialogen kring t.ex. miljö/ekologi och beslutsfattare, skapa bättre förutsättningar för enklare, tydligare och mer kraftfulla regionala mål och handlingsplaner.