Riksdagen på uppföljningsbesök i Simrishamn

Riksdagens miljö- och jordbruksutskotts uppföljningsgrupp på studiebesök på Marint centrum i Simrishamn.

På onsdagen besökte en grupp riksdagsledamöter Marint centrum i Simrishamn för ett studiebesök. Det är riksdagens miljö- och jordbruksutskott som följer upp försöket med ändrade fiskerättigheter i det pelagiska systemet (se faktaruta nedan om pelagiskt fiske!).

- Gruppen kom till oss i Simrishamn för att få information om hur systemet fungerar i praktiken och vilka effekter det har fått på bl.a. förvaltningen av fiskbestånden, fiskerinäringen, de berörda kustregionerna och frågan om generationsväxling, säger Vesa Tschernij, fiskeexpert på Marint centrum på Simrishamns kommun.

Ett system för överförbara fiskerättigheter infördes på prov i det svenska pelagiska fisket 2009. Just nu genomför riksdagens miljö- och jordbruksutskott en utvärdering av systemet inför 2019, då riksdagen ska ta ställning till om systemet ska permanentas. Utöver det pelagiska systemet, kommer man 2019 att fatta beslut om alla de kvoterade arterna, för att få en enhetlig förvaltning.

- Havs- och vattenmyndigheten gjorde på uppdag av regeringen en utvärdering av systemet 2014, men inför beslutet 2019 gör riksdagen nu en egen utvärdering, säger Vesa Tschernij. 

- Besöket i vår kommun får anses som unikt, samtidigt som vårt arbete med att föra fram en mer modern syn på fisket, med hänsyn tagen till socioekonomiska effekter, bär frukt, säger Karl-Erik Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Simrishamn. 

Vid besöket presenterades de lärdomar som dragits i Skåne och i Blekinge, av såväl kommuner och länsstyrelserna som fiskare och beredningsindustri från de båda länen. Simrishamns kommuns samarbetspartner Lunds universitet var också på plats för att ge en uppdaterad bild av forskning inom området och hur samhället kan dra nytta av fiskets socioekonomiska effekter som gynnar näringslivsutvecklingen och ökar attraktiviteten. 

- Den samlade regionala/lokala målsättningen är att säkra den framtida tillgången till Sveriges fiskekvoter för Östersjöns kustkommuner och den fiskerinäring som kan utvecklas där, säger Johan Wagnström, fiskeridirektör vid Länsstyrelsen Skåne. Det faktum att en allt större andel av Östersjöns pelagiska kvoter (idag > 70%) ägs av fartyg som är så stora att de inte längre kan landa i svenska östersjöhamnar oroar. Lösningar måste tas fram inom det pelagiska systemet som ger förutsättningar för att bevara och återskapa en livskraftig fiskerinäring på Östersjökusten. En sådan lösning måste beakta både sill- och torskfisket.

 I nästa vecka kommer också Havs- och vattenmyndighetens nye generaldirektör på besök till Marint centrum. Framöver händer det mer inom fiskeområdet med bas i Simrishamn, alltifrån det stora, internationella spökfiskeprojetket MARELITT som leds av Marint centrum till den årliga konferensen ”Östersjöfiske 2020” 17–18 november. Det hålls även ett lunchseminarium om hållbart fiske i riksdagen den 26 oktober där bl.a. Marint centrum deltar med sin expertis.

Frågor från media besvaras av Vesa Tschernij, 0414-81 91 66, projektledare på Marint centrum på Simrishamns kommun.

2016-10-05

 

Fakta om pelagiskt fiske

Vad är pelagiskt?

Ordet i sig syftar på något, i första hand fisk och plankton, som lever i öppna havet, fritt från kustvatten och bottenskikt. Ofta rör sig de pelagiska arterna dit strömmarna för dem, men det finns också sådana som simmar av egen kraft.

Vilka fiskar är pelagiska?

I svenskt hav är det sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling, lodda och tobis.

Motsatsen till pelagiskt är demersalt, fisk som lever på vid botten, som torsk och plattfisk.

Vad är det pelagiska systemet?

Systemet för pelagiskt fiske handlar om kvoter och fördelning. Den internationella organisationen ICES sätter de yttre ramarna för kvoternas storlek och fördelning. I Sverige tolkar Havs- och Vattenmyndigheten ICES kvoter för svenska vatten och fartyg.

De flesta större fartyg som fiskar pelagiskt har individuella fiskemöjligheter. Rättigheterna fördelas i promilletal och baseras på tidigare fångster. Rättigheterna kan även överlåtas mellan fartygen.

Det småskaliga kustnära fisket fiskar med särskilda kustkvoter som vare sig är individuella eller överlåtbara.

Fakta om Marint centrum:

Marint centrum är en plats där entreprenörskap, forskning och omsorg om havsmiljön drivs och korsbefruktas för att främja Östersjöregionen.

Vi utgår ifrån devisen ”från land till hav”, vilket medför ett helhetsperspektiv på havs- och vattenfrågorna. Utgångspunkten är att hav och vatten är en tillgång. Omsorg om havs- och vattenmiljön kan bidra till tillväxt, innovationer och hållbar utveckling. Fokus är på frågor och utmaningar som är för stora för enskilda aktörer.

Marint centrum:

  • är en mötesplats för verksamheter som bidrar till en bättre havsmiljö
  • synliggör och stöttar de verksamheter som är en del av Marint centrum
  • verkar för att olika kompetenser möts, utvecklas och skapar samarbeten.
  • bidrar till att projekt, tillämpad forskning och affärsmöjligheter uppstår.
  • skapar förutsättningar för utveckling och innovationskraft från havet och därmed också ökad tillväxt och sysselsättning i Skåne.