Marint centrum i Simrishamn leder treårigt internationellt projekt

MARELITT Baltic är ett treårigt internationellt projekt för att arbeta med spökfiskeproblematiken i Östersjön

2013 startade ett europeiskt pilotprojekt, MARELITT, i syfte att inventera antalet aktiva aktörer inom EU som arbetade med marint skräp. Mellan åren 2000 och 2014 har det systematiska arbetet med borttappade fiskeredskap fortsatt i Sverige i vattnen kring den skånska kusten. Under tiden har antalet engagerade länder vuxit långsamt: Polen (2011), Litauen (2012) och Tyskland (2013).

- Under ledning av Marint centrum lämnade detta partnerskap in en INTERREG-ansökan om ett treårigt projekt värt 34 miljoner kronor på temat spökfiske, berättar Vesa Tschernij, fiskeexpert på Marint centrum. I konkurrens med hela 81 ansökningar är det nu klart att projektet, döpt till MARELITT Baltic, är ett av 35 godkända projekt i Europa.

Ett projekt med lösningar bortom projekttiden

Med start i mars 2016 och tre år framåt kommer deltagare från fem nationer (Estland, Finland, Tyskland, Polen och Sverige) arbeta med utveckling av en heltäckande metodik inkluderande alla tre viktiga fokusområden:

1) kartläggning och städning av havsområden

2) mottagnings- och återvinningsfaciliteter i hamnar

3) förebyggande åtgärder för att minska problemet i framtiden.

Insatserna till havs kommer att innebär bl. a 60 dagar då draggningar sker med fyra båtar i fyra länder.

Projektets mål sträcker sig längre än projekttiden. Förutom att öka intresset bland länder i Östersjöregionen att minska spökfiskeproblemen, kommer ett antal utvalda, spökfiskedrabbade områden att bli "rena" från fiskeredskap och processen dokumenterar vad insatserna kräver för resurser och kostnader. Det ger en handbok i hur man effektivt draggar och vrakstädar, liksom att det blir möjligt att skatta vad en städning av hela Östersjön kan gå till och kosta.

- Det är också viktigt att vi påbörjar ett policyarbete med syfte att ändra fiskeregler, utveckla fiskeredskap och fiskestrategier för att bidra till en minskning av problemet i framtiden, säger Vesa Tschernij. Eftersom WWF Polen och WWF Tyskland ingår i projektgruppen, strävar vi efter att etablera ett certifikat för "ekologiskt ansvarsfullt fiske" i syfte att stötta de båtar som förbinder sig att fullfölja de kommande föreskrifterna.

Projektet har en budget på €3,5 miljoner euro och finansieras till 75 % av EU (South Baltic) och till 25 % av Havs- och Vattenmyndigheten (havsmiljöanslag). I projektet deltar en rad aktörer:

Sverige

- Simrishamns kommun (projektledare)

- Håll Sverige Rent

Polen

- WWF Polen

- Polska sjöfartsverket

Tyskland

- WWF Tyskland

Estland

- Keep Estonian Sea Tidy

- Estniska yrkesfiskarförbundet

- Estniska fiskerikontrollen

Finland

- Finska miljöinstitutet (SYKE)

Frågor från media besvaras av Vesa Tschernij, fiskeexpert på Marint centrum, 0414-81 91 66, vesa.tschernij@simrishamn.se.

2015-12-14

Fakta spökfiske

Kvarglömda eller borttappade fiskeredskap i havet är en företeelse som fått mycket publicitet världen över, men som trots detta ändå är ett förhållandevis okänt problem. Vad är det för redskap som finns kvar i havet? Fenomenet med "herrelösa" fiskeredskap i havet kallas för "spökfiske", inte helt osökt, för att det är lätt att anta att fungerande yrkesfiskeredskap fortsätter fånga fisk även de inte längre har någon ägare. Spökfiskeredskap kan vara allt från stora trålar som fastnat på vrak, till mindre redskap som fiskenät, kräftburar och ryssjor. Den övervägande delen av spökfiskeredskapen är "sjunkande", dvs. bottenriggade redskap. Flytande fiskeredskap sköljs till sist i land eller hamnar i grunt strandvatten och kan upptäckas lättare.

Beroende på var dessa herrelösa redskap finns så kan de fånga havsfåglar, marina däggdjur samt naturligtvis alltifrån fisk till kräftor. Det finns fall där spökfiskenät har dödat människor, t.ex. sportdykare som besökt vrak har fastnat i nät och drunknat!

Diskussion om spökfiskeproblemet i Östersjön startades av svenska yrkesfiskare på ett möte i Nogersund 1996. Redan 1997–1999 deltog en grupp fiskare hemmahörande i Simrishamn och Nogersund tillsammans med Fiskeriverkets redskapsforskare i EU-projektet FANTARED som arbetade med problemet, inte bara i Östersjön, utan även i Medelhavet samt i södra och norra Atlanten. För Östersjöns del blev resultatet dramatiskt. Den grumliga Östersjön tillsammans med de mörka djuphavsområden i Atlanten var av den typen havsbiotoper, där förlorade fiskeredskap kan fortsätta fånga fisk i årtionden. Trots alarmerande resultat valde EU att inte vidta några åtgärder förrän 2013 då ett nytt pilotprojekt (MARELITT) initierades med syfte att inventera antalet aktiva aktörer inom EU som arbetade med marint skräp (däribland spökfiskeredskap). Mellan åren 2000 och 2014 har det systematiska arbetet med borttappade fiskeredskap fortsatt i Sverige i vattnen kring den skånska kusten. Under tiden har antalet engagerade länder vuxit långsamt; Polen (2011), Litauen (2012) och Tyskland (2013).

Fakta: Marint centrum

På Marint centrum samlas omsorg om havsmiljön, forskning och entreprenörskap under ett tak. Här skapas och utbyts kunskap, samarbeten byggs och nya idéer och affärsmöjligheter utvecklas. Marint centrum har breda nätverk och samarbeten inom akademi, näringsliv och offentligt förvaltning i hela Sverige och runt Östersjön. Under 2015 fokuserar vi särskilt på två områden, hållbart fiske och marint avfall.

---