Simrishamnsbanan

Simrishamnsbanan har gamla anor. Tåglinjen mellan Simrishamn och Tomelilla öppnades 1882. Tio år senare startade trafiken mellan Malmö och Dalby, och efter ytterligare ett år kopplades Dalby och Tomelilla ihop. Därmed var sträckan Malmö-Simrishamn komplett, och förblev så i närmare sjuttio år. Sedan drabbades även Simrishamnsbanan av järnvägsdöden. Persontrafiken mellan Malmö och Tomelilla lades ner 1970. Sträckan Simrishamn-Tomelilla klarade sig och finns fortfarande kvar, trots nedläggningshot på 1980-talet. Mellan Malmö och Brågarp (östra Staffanstorp) behölls spåren för godstrafik. Den delen av banan stängdes för trafik 1999 men återinvigdes efter upprustning 2001.

Bakom Simrishamnsbaneprojektet står Nätverket Simrishamnsbanan. I nätverket ingår representanter från Region Skåne (Skånetrafiken) samt från de sex kommuner där tåguppehåll planeras: Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Staffanstorp och Tomelilla.

En arbetsgrupp har utsetts med representanter från de sex kommunerna samt Region Skåne (Skånetrafiken) och Länsstyrelsen, vilket speglar en bred enighet om att regional tågtrafik mellan Malmö och Simrishamn är en angelägenhet för hela Skåne.

Kommunstyrelserna i kommunerna har tillsammans med Region Skåne (Skånetrafiken) och Länsstyrelsen våren 2002 avgivit en gemensam avsiktsförklaring som i korthet innebär att:

  • parterna ska verka för att Simrishamnsbanan byggs ut för högklassig eldriven regionaltågstrafik
  • tillväxten i Öresundsregionen ska spridas till östra Skåne, arbetsmarknaderna ska vidgas, näringslivet stimuleras och transportsystemet miljöanpassas.

Det finns dessutom tre ekonomiska avsiktsförklaringar, där Region Skåne samt kommunerna längs Simrishamnsbanan tar på sig ansvaret att delfinansiera banan.

Den första stråkstudien Malmö-Dalby redovisades av Banverket våren 2002. En fortsättning på stråkstudien delen Dalby-Simrishamn gjordes hösten 2002 av berörda kommuner tillsammans med Skånetrafiken.

Banverket har genomfört en förstudie för Simrishamnsbanan delen Malmö-Dalby. Förstudien presenterades i juni 2006 och redovisar flera alternativa sträckningar till en kostnad mellan 880 och 1 500 miljoner kronor.

I Banverkets framtidsplan för järnvägen 2004-2015, fastställd av regeringen i februari 2004, fanns avsatt 100 miljoner kronor i slutet av planperioden för enkelspår på sträckan Malmö-Staffanstorp-Dalby.

De berörda kommunerna har tillsammans med Region Skåne uppvaktat regeringen i mars 2010 för att få med Simrishamnsbanan i regeringens infrastrukturproposition. Detta lyckades också, och därmed har Simrishamnsba-nan på nytt tagits upp i investeringsplanerna.

I det sammanhanget skrev kommunerna, Region Skåne och staten genom dåvarande Banverket ett avtal om medfinansiering (Ks § 68/2010).

Enligt avtalet om medfinansiering svarar Banverket (numera Trafikverket) för 50 %, Region Skåne för 25 % och kommunerna för 25 % av kostnaderna för dels järnvägsutredning Malmö-Staffanstorp-Dalby och dels förstudie Dalby-Veberöd-Sjöbo-Tomelilla. Kommunernas andel av kostnaderna förde-las så att Malmö, Staffanstorp och Lund svarar för järnvägsutredningen och Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn svarar för förstudien.

Trafikverket fortsätter nu utredningsarbetet för banan. Förstudien Dalby-Veberöd-Sjöbo-Tomelilla påbörjades i slutet av 2010, och järnvägsutredningen Malmö-Staffanstorp-Dalby genomförs därefter under 2011.


Nätverket Simrishamnsbanan har sedan det bildades 2002 arbetat aktivt för att få till stånd en utbyggnad av Simrishamnsbanan. Nätverket har producerat ett omfattande informationsmaterial (webbsidan www.simrishamnsbanan.com , broschyrer, vykort, skärm-utställning, m.m.) samt anordnat årliga seminarier på teman kring Simrishamnsbanan.

I samband med Citytunnelns invigning genomförde nätverket seminariet ”Med på banan” på Börshuset i Malmö och en utställning på Form/Design Center under december och januari.