ÖF2020 2016: Konferens

Konferensen genomfördes 17-18 november 2016, här finns program samt deltagarlista.

Nedan finns en sammanfattning av konferensen samt länkar till alla presentationer som hölls.

Dag 1

Konferensens öppnande: Anneli Hulthén, landshövding

Skånes nytillträdda landshövding inledde sitt öppningsanförande med att konstatera att hav, fiske och miljö är frågor som hon tycker är bland de viktigaste. Mikroplaster är ett stort bekymmer i våra hav, liksom kustsamhällen som bara blommar upp på sommarhalvåret, att räkorna vi ätit färdats långt innan de hamnar på tallriken. Ett exempel: Om isen skulle lägga sig utanför fiskeauktionen i Göteborg, blir där inga spår efter fartyg i hamnbassängen, däremot gott om däckspår på land efter lastbilar.

Landshövdingen konstaterade att det finns många utmaningar och att länsstyrelsens roll handlar om fisket ur ett hållbart perspektiv, inte minst socialt. "Men den viktigaste rollen har vi nog som individer och konsumenter, att vi ställer frågor om var fisken kommer från."

IMG_4964

Konferensens öppnande: Diana Olsson, kommundirektör i Simrishamns kommun

Diana Olsson hälsade de månghövdade konferensdeltagarna välkomna till Simrishamn på Österlen med orden "Det är dagar som dessa två vi nu har framför oss som gör mitt arbete speciellt roligt. Att få stå här idag och hälsa välkommen till ett evenemang där vi för andra året i rad arrangerar en nationell konferens kring Östersjöfiske 2020 gör mig stolt. Stolt över att vara Simrishamnsbo, stolt över det arbete som görs kring Östersjön och stolt över den näringsgren som dagarna handlar om och som så starkt bidrar till att skapa vår kommuns identitet.

När jag är ute och talar om vår kommun nämner jag speciellt fem näringar som utmärker och kännetecknar vårt lokala näringsliv: fisket, frukten, besöksnäringen, jordbruket och vinet. Det finns givetvis fler näringar i vår kommun som har över 3000 företag, men det är dessa fem som jag brukar nämna lite extra just för att de så tydligt är en så stor del av berättelsen om Simrishamn och vår gemensamma identitet. Kommunens vision, kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre, kan omsättas i dagligt, praktiskt arbete och är kopplad till det viktiga arbete som ni som yrkesfiskare och näringen ni tillhör gör varje dag, i det sammanhanget innebär visionen för oss i kommunen att vi vill medverka till ett livskraftigt lokalt fiske, vi vill arbeta för att få vårt hav i ekologisk balans och vi vill arbeta för att påverka systemen för att möjliggöra ett fortsatt yrkesfiske åt kommande generationer runt Östersjön.

Dessutom tror vi att ett sådant arbete främjar och stimulerar Simrishamns utveckling genom nya arbetstillfällen, större inflyttning, nya affärsmöjligheter, högre nyföretagande och hållbar tillväxt. Det kommer troligen också bidra till att stärka kommunens varumärke och fortsatt sätta kommunen ”på kartan” som en stark och tydlig kustkommun."

Kommundirektören passade också på att prata om Marint centrum, "vars medarbetare, utöver att det är de som arrangerar den här konferensen tillsammans med våra partners, också är de som främst arbetar med kommunens strategiska utvecklingsarbete inom marina frågor. I korthet kan man säga att Marint centrum en gång bildades för två saker: att arbeta för att förbättra miljön i Östersjön och genom detta stimulera Simrishamns utveckling. Fokusområden just nu för Marint centrum är 

  • Hållbart fiske: bl a genom arbete med aktiviteter som denna konferens
  • Marint avfall: exempel på detta är ett stort internationellt projekt om spökgarn (förlorade fiskeredskap), MARELITT, som löper under perioden 2016-2019 där Marint centrum är projektledare
  • Marin pedagogik: i samarbete med Naturskolan Österlen, så att våra barn får det med sig i framtiden"

Kommundirektören påminde också om att kommunen nyligen undertecknat ett samarbetsavtal med Lunds universitet om tvärvetenskaplig forskning kring Östersjöns framtid på plats i Simrishamn på Marint centrum: "Slutsatsen blir att för oss i Simrishamn är våra yrkesfiskare och näringen de representerar något vi borde vara extra stolta över, ni är både en del av vårt viktiga kulturarv och en ytterst nödvändig pusselbit i vårt framtidsbygge. Vi arbetar efter devisen att: 'Hållbart fiske är ett gemensamt ansvar!' Det innebär i praktiken att vi inte kan lägga ansvaret för framtidens fiske enbart på våra fiskare! Vi måste alla bidra om vi ska uppnå detta viktiga mål! Jag hoppas att vi i kommunen kan vara en aktör som medverkar till denna måluppfyllelse på olika sätt och jag hoppas att dessa två dagar kan bidra till mer kunskap och möten som påverkar det framtida fisket både på kort och på lång sikt!"

Introduktion och syftet med dagen: Vesa Tschernij, Marint centrum

Vesa inledde med att det är avgörande att känna att fisket är en viktig fråga för samhället. För att illustrera att hållbart fiske är ett gemensamt ansvar och hur saker hänger samman de här konferensdagarna visade Vesa frågor och aktörer som ett sammanhängande pussel. Tillgången till fiskeresursen är inte självklar – man måste försäkra sig om dagliga landningar, om en värdeskapande marknad.

En viktig fråga för yrkesfisket är prissättningen och lönsamheten. Exempel gavs på priseffekten, vilket motiverar ett selektivt fiske som bibehåller lönsamheten. Aktörer med en särställning är  Livsmedelsverket, WWF och andra övergripande aktörer som är avgörande för att skapa attityder hos slutkunden.

Presentation.

Introduktion och syftet med dagen: Jannie Vestergaard, Livsmedelsakademin/Smaka på Skåne

Jannie talade om att ta betalt, inte betalt - att skifta perspektivet. Talade även om mervärdet på det man ska sälja. Det finns mycket att lära av andra delar av livsmedelsproduktionen. Jannie påminde deltagarna om vilken roll man har, men också hur resten av ”kedjan” ser ut, t.ex. antingen mot kund eller mot myndighet.

Att skapa mervärde – utmaningar och möjligheter: inspirationsföreläsningar till workshoparna

Innovativa vägar till marknaden – nya spännande initiativ: Vesa Tschernij, Marint centrum

Yrkesfiskarna Richard Nilsson och Thorgrim Christiansson som skulle delta har fått förhinder. Vesa har ställt frågor, återfinns i presentationen.

Presentation.

Direktförsäljning: Anna Särnblad, Öresundsfisk/SEA-U

Inlett samarbete med yrkesfiskare i Öresund. Tema: Hur ska man lyfta det småskaliga fisket?

Startade ekonomisk förening med fiskare i Limhamn. Omfattar tre båtar. Community Supported Agriculture – en samarbetsform som nu också finns som Community Supported Fishery, modellen presenteras i presentationen.

Öresundsfisks Community Supported Fishery – 36 medlemmar idag, har möjlighet att köpa en andel, utbudet styrs av tillgången. En mindre del av totalfångsten över året går till CSF.

Restaurant Supported Fishery – leveranser till restauranger, även här styrs utbudet av tillgången.

Kunskapsspridning via samarbetet. Bl.a. samarbetat med Värnhemsskolans kockelever och mellanstadieelever som fått följa hela kedjan. Kunskapsspridningen viktig för att öka kunskapen om kustfisket.  

Presentation.

DSC_0019

Skapa mervärde för fisket via synlighet, varumärken etc.: Jannie Vestergaard, Livsmedelsakademin/Smaka på Skåne

Skåne – en stark kulinarisk region. Samverkan är grunden för att hitta nya, innovativa koncept och former för samverkan. I Skåne finns stora, offentliga satsningar: Smaka på Skåne, KrinovaMAT, Centrum för Innovativa Drycker/SLU etc.

Företag växer i storlek och antal – och blir ännu mer proffsiga att driva verksamhet och att hitta marknader. Smaka på Skåne – butikskoncept (exponering i butik) ”närproducerat och noga utvalt”. Presenteras i presentationen.

Fråga: finns hållbarhetstänk i Smaka på Skåne? Ja, det har man, men det är inget kriterium i konceptet. Det är upp till handlaren att ställa differentierande krav på de produkter man vill exponera.

Presentation.

Offentlig sektor – hållbar mat i Motala kommun: Marie Kristoffersson, Motala kommun/Vätternvårdsförbundet

Hållbart, ekologiskt eller närproducerat? Marie berättade om Motalas arbete och ställningstaganden, se presentationen. 

DSC_0051

Presentation

Restaurang: Titti Qvarnström, Michelinkock, Bloom in the Park/Malmö Cooking

Berättade om Bloom in the Park, att sättet att inte arbeta med menyer skapar nya möjligheter till rätter som erbjuds, av små kvantiteter råvaror.

Fisk: när Titti handlar direkt från fiskarna ges helt annan möjlighet till dialog och möten än via grossist. Grossisten kan oftast inte ge besked direkt var fisken kommer från, till skillnad från t.ex. grönsaksleverantören. Finns ett värde i att ge även fiskarna ett ”ansikte”, något som uppenbarligen inte riktigt görs idag. Utbildning om råvaran behövs också, man behöver mer stöd i köken, kring förutsättningar, säsongsvariationer etc. 

DSC_0067

Bilder från workshoparna:

DSC_0024

DSC_0025

DSC_0028

DSC_0029

DSC_0047

DSC_0062

DSC_0031

Kvällsaktivitet

Middag med underhållning av Simrishamns kommuns gymansieskolas utbildning Performing Arts (Nova Academy).

IMG_5004

Den lokala restaurangen En gaffel kort stod för maten under båda dagarna.

DSC_0038

Dag 2

Välkomsthälsning från fyra kommuner: Karl-Erik Olsson, kommunstyrelsens ordförande, Simrishamn (S)

Simrishamns kommuns kommunalråd inledde med att konstatera att fjolårets konferens var en framgång då den visade på ett stort engagemang för östersjöfisket. Han sade att "för många var den en ögonöppnare och för fisket bidrog den till att återväcka framtidstron. Detta har under det gångna året manifesterats genom nyetableringar och konkreta framtidssatsningar. Att det är så här många som slutit upp till årets upplaga av konferensen Östersjöfiske 2020 innebär, som jag ser det, att vi faktiskt lyckats med denna första utmaning: att börja prata med varandra om fiskets svårigheter och utmaningar! Vi har börjat prata fiske med våra grannkommuner som precis som vi här i Simrishamn är otroligt bekymrade över det lokala fiskets framtid. Under det gångna året har representanter för Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg varit inbjudna till flertalet möten där vi bl.a. haft äran att vara värdar för ett riksdagsbesök som jag tror kan bedömas såsom historiskt. När har ett riksdagsutskott besökt en kommun på ostkusten för att prata fiske?"

Karl-Erik Olsson framhöll också att Simrishamns kommun redan för ett antal år sedan började se att fisket i Östersjön stod inför stora problem och att fiskeflottan i Simrishamn blev mindre och mindre. Han sade: "Simrishamns kommun var bara för något år sedan den största fiskehamnen i Sverige när det gällde värdet på landad fisk och tredje störst i Skandinavien. Det var och är torsken som har varit dominerande just i vår hamn. Vi hade en livlig flotta med många fiskebåtar i våra hamnar. Nu har vi halkat ner till tredje plats i landet och fiskeflottan har krympt och krympt. Detta är något som vi kommunpolitiker inte vill acceptera. Fisket sysselsätter många människor runt omkring, som t.ex. förädlingsindustrin, hantverkare, varvsindustrin m.fl."

Kommunalrådet berättade att detta var bakgrunden till att Simrishamns kommun tog fram en fiskepolicy tillsammans med fiskenäringen, för att se vilka åtgärder som behöver göras för att rädda fisket i Östersjön. Karl-Erik Olsson igen: "Denna policy fick stort genomslag, så stort att andra kommuner ville hänga på. Så nu är vi fyra ostkustkommuner som agerar i frågan: Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg. Inte nog med att fler kommuner hängt på, det har flertalet länsstyrelser nu också gjort. Detta är vi väldigt glada för. För ju fler vi är så starkare blir vi när vi agerar.

Kommunalrådet konstaterade att både fisket och Östersjön står inför stora utmaningar, utmaningar som vi måste hjälpas åt med att läsa: "Därför blir vi väldigt förvånade över att Havs- och vattenmyndigheten agerar som de gör. Det känns faktiskt inte som att HaV tar detta på riktigt allvar. För några dagar sedan kom det ut ett förslag från dem om fördelning av fiskemöjligheter för att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten. Det var bara Simrishamns kommun som var remisskommun från östra sidan. Det tycker jag visar mycket tydligt på att man inte från HaV tar fisket i Östersjön på allvar. Det är inte bara vi i Simrishamn som känner så, det gör de andra ostkustkommuner också."

Kommunalrådet berättade vidare att "under hösten har ledamöter från miljö- och jordbruksutskottet varit i Simrishamn och fått ta del av vad vi jobbar med kring de marina frågorna. Vi även har varit i Stockholm och fått prata med ett flertal riksdagsledamöter från olika partier om fiskets utmaningar i Östersjön när vi var inbjudna av riksdagen till ett seminarium. Jag tycker att de möten som arrangerades i samband med utskottets besök här bekräftade tydligt att alla berörda parter måste vara delaktiga. Vi å vår sida bjöd naturligtvis med våra regionala fiskare från hela Hanöbukten, regionens förädlingsindustri var representerad, lokalpolitiker och tjänstemän från våra samarbetskommuner, länsstyrelsen och forskare från Lunds universitet med intresse specifikt på den socioekonomiska dimensionen i EU:s nya gemensamma fiskeripolitik m.fl. Jag hade så klart hoppats på att ni alla här kunde ha varit närvarande! Det finns tror jag inga motsättningar. Inte i varje fall vad gäller de stora viktiga principiella frågorna som t ex att fisken där fångsterna från svenska fiskresurser landas utomlands oförädlade bör alltid vara lägre prioriterade än fisken som landar i svenska hamnar. Det är bara så vi kan se till att bevara våra kustsamhällen och göra våra hamnar levande, hamnar som genom tiderna varit viktiga mötesplatser och som vi ser idag, bl.a. med ökande turism, återta sin plats som hjärtat i en kustkommun. 

Kommunalrådet avrundade med att berätta om en historisk händelse, att Simrishamns kommun har skrivit under en avsiktsförklaring tillsammans med Lunds universitet som handlar om att universitetet kommer att bedriva en högkvalitativ forskning och högre utbildning inom marina frågor med ett fokus på Östersjön på plats på Marint centrum i Simrishamn. "Detta är något som är unikt i vårt land."

DSC_0086

Inledning: Magnus Larsson, kommunalråd, Karlskrona

Som representant för Simrishamns kommuns samarbetskommuner på ostkusten sade Karlskronas kommunalråd att "Simrishamn tagit täten känns bra, är till nytta för Karlskrona. Det finns en lång historia för fisket i Karlskrona, har varit en viktig försörjning, fisket är fortfarande viktigt, både för arbetstillfällen och en levande kust, liksom ett ökat intresse för det närproducerade. Saltö är en viktig hamn för torskfisket. Vår ambition är att få till en nystart med fiske och produktion. Vi måste också vara bra på att berätta om vilken fisk som får fiskas, liksom att kvotfördelningen måste fungera. Andra utmaningar handlar om generationsväxlingen och hur kunskapen ska föras vidare. Vi vill ha ett hållbart fiske, inte minst socio-ekonomiskt.

Vad har hänt sedan sedan förra konferensen – reflektioner och inspel om året som gått: Johan Wagnström, Länsstyrelsen Skåne

Johan Wagnström berättade om vilka slutsatser som drogs vid konferensen i fjol, att tillgängligheten till fisken i havet för kustsamhällena på Östersjökusten måste garanteras. Johan berättade också vad som vad har hänt sedan senast och vem som står bakom samarbetsplattformen "Östersjöfiske 2020", liksom vad som gjorts av intressenterna inom plattformens ram det senaste året.

Presentation.

DSC_0089

Aktuellt inom fiskförvaltningen: Ingemar Berglund, Havs- och vattenmyndigheten

Ingemar Berglund berättade bl.a. om "Svenskt yrkesfiske 2020", den nya, svenska yrkesfiskestrategin, vilken syftar till ett hållbart fiske och nyttig mat.  

Presentation.

Aktuellt inom fiskförvaltningen: Annelie Rosell, Jordbruksverket

Även Annelie Rosell uppehöll sig kring den nya yrkesfiskestrategin: återstår att konkretisera de mål som finns i strategin. Arbetet med indikatorer pågår. Årsrapport först 2017.

800 mnkr i ansökningar till fonden fördelat på 74 ansökningar. 38 godkändes, 59 mnkr. Företagsstöd hade störst andel ansökningar. Nästa beslutsomgång är i mitten av januari.

Jordbruksverket har flera övergripande riksdags- och regeringsuppdrag, t.ex. utvärderingen av det pelagiska systemet. Miljö- och jordbruksutskottet har haft myndigheten som instans.

IMG_5034

Gemensam diskussion: Johan Wagnström, Länsstyrelsen Skåne, Ingemar Berglund, Havs- och vattenmyndigheten, samt Annelie Rosell, Jordbruksverket

Annelie Rosell: Ökad kunskap om samhällsnyttan av det småskaliga fisket behövs, finns som en prioriterad fråga för Jordbruksverket.

Johan Wagnström: Kustkvoten ska inte kunna användas till ”vad som helst”, fisk för konsumenter bör prioriteras framför t.ex. fisk som foder. Viktigt att få detta på pränt. Det kustnära fisket måste förklaras (t.ex. ”levande hamnar”) för att få bort ”Skansen-stämpeln”.

Ingemar Berglund: Förvaltningen av fisket måste vara av den typ att det ger möjlighet till olika former av utveckling, den måste vara robust och ge dessa möjligheter.

Johan Wagnström: Vi vill inte förlora möjligheten, det måste finnas en garant, vilket åtminstone i teorin återfinns i den nationella yrkesfiskestrategin. Marknaden bör vara den som lockar båtarna till ”rätt” hamn, oavsett var båtarna har sin hemvist. Finns ingen marknad, landas ingen fisk – vi kan inte ha någon ”landningsplikt”.

Ingemar Berglund: Att ha en diskussion om kustkvoterna (inte bara i Östersjön) vore bra.

Annelie Rosell: Även Jordbruksverket tycker att en sådan diskussion vore en god idé eftersom frågan varit aktuell länge.

Johan Wagnström: Viktigt att konstatera vilka värden som försvunnit och vilka värden som ska hävdas.

Konsensus kring att man ska ha en dialog. Vem tar bollen? HaV bjuder in till en diskussion om formerna.

Fråga från publiken: fisken landas lokalt, men varför hamnar den sedan i Polen, varför finns det ingen lokal marknad för lokalt landad fisk?

Fråga från publiken: hur ser man på de övriga östersjöländerna, hur de hanterar kvoterna. Hur samarbetar myndigheterna kring tillsynen? Panelen svarade att det finns bl.a gemensamma tillsynsinsatser, men det finns en del i övrigt att önska.

Fiskbeståndens status: Yvonne Walther, ordförande ICES Science Committe

Yvonne Walther berättade om ICES' verksamhet. Uppdrag att ta fram en forskningsplan. Ha ekosystembaserad rådgivning. ICES’ mål är att förklara orsak och verkan mellan mänskliga aktiviteter i havsmiljön. Från 2015 en osäkerhet i beståndsuppskattningen.

Ekosystembaserad rådgivning baseras på:

  • Beskrivning av ekosystemet
  • Nyckelfaktorer i miljön och ekosystemet
  • Påverkan – stress

Ekosystemövervakningen internationellt började i Östersjön.

Områden med syrebrist ökar liksom bottentemperaturen i Östersjön. Andelen av biomassan som utgör fiskbar fisk minskar.

ICES erbjuder, som sagt, ekosystembaserad rådgivning, men hittills har ingen efterfrågat det. Vi behöver förflytta oss från enartsförvaltning till flerartsförvaltning, ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Regional kunskap – integrerad monitoring. Avväga olika intressen – beslut.

Presentation.

Frågor/tankar från publiken:

  • Finns det fler åtgärder än att reglera kvoter? - Beror på frågan? Kan handla om känsliga områden, då kan ICES ge kartunderlag.
  • Viktigt att tänka på fångstverktygen som möjlighet till selektivt fiske.

DSC_0101

Sverige står mitt i en omdaning av kvotfördelningen – vad kan vi lära av motsvarande process i Danmark? Thomas Højrup, professor i etnologi, Köpenhamns universitet, och ordförande i Thorupsstrand Kystfiskerlaug

Kort beskrivning av bakgrunden i Danmark: När olje- och fiskepriserna var höga, fanns stora investeringar gjorda i trålare (som inte hade råd med oljeräkningarna), förslag att bankerna skulle få säkerhet i sina investering genom fiskekvoterna. 80-90 % av kvoterna ägs idag av bankerna.

De som låg bakom utformningen av det danska systemet sade att systemet skulle skapa:

  • ett konkurrenskraftigt kustfiske
  • levande kustsamhällen
  • ett förbättrat inträde för unga fiskare
  • minskat svinn

10 verkliga konsekvenser av systemet:

  1. Ersätter jakten på fisk för en jakt på individuella kvoter
  2. Katastrofala konsekvenser för rekryteringen av unga fiskare
  3. Underminerar kustsamhällenas möjlighet till överlevnad
  4. Ökar motivationen att kasta mindre värdefull fångst
  5. Ersätter ekologiskt bra fångstmetoder med trålning
  6. Fiskeföretagen blir beroende av banker/finansiärer
  7. Fiskekvoterna övergår till att blir finansiella instrument
  8. ”Partsfisket” ersätts av ett lönesystem och kvoter leasas till fiskarna
  9. Fisket underordnas spekulationsekonomin på de finansiella marknaderna.
  10. Förflyttning till de delar av landet där investeringsviljan finns.

Slutsatser om överförbara fiskerättigheter:  

  • Det är ett stark instrument för att se till så att fiskerättigheterna koncentreras på ett fåtal händer av ekonomiska skäl – som i sin tur blir uppköpta.
  • Det fungerar som bränsle till en kamp mellan företag, regioner och länder. Verktyget är aktier och pengar.

Exempel på alternativ: andelsförening där hela samhället är delägare. Ett förslag för Sverige också, enligt föredragshållaren.

Presentation (på engelska).

DSC_0106

Innovativa vägar till marknaden – reflektioner från dag 1: Jannie Vestergaard, Livsmedelsakademin/Smaka på Skåne

Att skapa synlighet är en förutsättning för att kunna nå en mervärdesmarknad. Förslagen som kom fram under workshop 1 visade att det krävs kommunikation, upplysning och utbildning i alla led.

En differentierat mervärdesmarknad kan skapas genom transparens och spårbarhet (både fisk och fiskare) – här behövs digitala verktyg.

Mervärdesmarknaden finns och är så gott som redo, men det behövs verktyg, kompetenser och mötesplatser – och inte minst samverkan. Handeln och offentlig sektor är en nyckelaktörer för att skapa volym, restaurangerna vill ha den färska fisken!

Frågor för framtiden för att utnyttja den marknaden som kan utvecklas:

  • vi måste skapa närmare samarbete mellan fiskarna och brett mellan alla aktörer inom ”systemet” för hållbart, kustnära fiske
  • det kom fram att en fiskauktion kan vara en del av lösningen
  • fiskaren måste utvecklas som entreprenör; ta betalt och inte enbart få betalt
  • vi behöver utveckla affärsmodeller som gör att befintlig beredningsindustri längs östersjökusten också kan stärkas med hjälp av mervärdsmarknaden
  • fisket är hårt reglerat jämfört med lantbruk och livsmedelsförädling – kan efterfrågan på mervärdesmarknaden vara med att lösa några av problemställningarna, som den också har skapat lösningar för övrig livsmedelsbranscher
  • lära av arbetet med övriga mat- och dryckesbranschen – i Skåne har vi arbetat i många år med framtidsscenarier och lösningsmodeller

I arbetet med att lösa utmaningarna är det viktigt att hela tiden ha med sig att det handlar om hållbarhet och nya vägar till marknaden – för stor som liten. Det finns ingen motsättning mellan storskaligt och småskaligt fiske och inte heller mellan större och mindre beredningsföretag, utan de kompletterar varandra, en mångfald är bäst. Det är aldrig antingen/eller, utan både och.

Presentation.

DSC_0111

Sveriges Fiskares Producentorganisations arbete med MSC: Andrea Giesecke, Sveriges Fiskares Producentorganisation

Bakgrund

  • Torsken från det östra beståndet blev MSC-certifierad 2011
  • Samtliga redskapstyper blev certifierade
  • Hösten 2015 blev certifikatet suspenderat
  • Detta berodde på att ICES hade svårigheter med att fastställa ålder och tillväxt på populationen
  • Detta i sin tur gjorde att man inte kunde fastställa harvest control rules och då uppnådde man inte längre MSC-kriterier för märkningen

Presentation.

Torskpriser och MSC-märkning: fil dr Staffan Waldo, Sveriges lantbruksuniversitet

Staffan Waldo gav en ekonomisk bakgrund, marknadsanalyser av priset på östersjötorsk samt om MSC och pris.

Presentation.

DSC_0113

Det pelagiska fisket och beredningsindustrin i samarbete: Thomas Ahlström, Swedish Pelagic Federation (PO)

Thomas Ahlström berättade om det pelagiska fisket på västkusten och målade upp en ljus bild.

Presentation.

DSC_0117

Stockholms/Smögensfiskauktions visioner: Henrik C. Andersson

Henrik berättade om vägen till framgångsrika fiskauktioner, med bakgrund i

  • Stor efterfrågan på bra råvaror
  • Levande landsbygd - hållbart fiske
  • Konsumenter ha möjlighet att välja

och med målsättningen att skapa förutsättningar för en fysisk marknadsplats för regionalt producerade fiskprodukter där konsumenter och fisket kan mötas

Presentation.

DSC_0121

Beredningsindustrin, förutsättningar på sydkusten: Jaan Kamm, fiskberedare, Saltö

Jaan Kamm berättade att beredningsindustrin är central för fiskets framgång, men ställde frågan om framtiden ser ljus ut? För få båtar som levererar, märkningen från MSC och WWF bekymmersam. En hörnsten måste vara att få ta del av fiskeresursen när någon vill etablera sig.

DSC_0122

Beredningsinitiativ från fiskare på Gotland: Rolf Gydemo, Länsstyrelsen Gotland

Rolf tog sin utgångspunkt i "fiska det som finns" om det inte finns torsk: Flundra (skrubbskädda), piggvar, strömming, skarpsill, id. Förädla för mervärdet, diversifiera företagandet.

Presentation.

DSC_0125

Reflektioner över konferensen: gruppdiskussion, med publikfrågor

Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen

Ellen konstaterade att Simrishamns kommun älskar sina fiskare och sina grannkommuner, men är arga på HaV. Det har också hänt mycket sedan förra konferensen. Yrkesfiskestrategin är tagen. Kvoterna minskar, sälproblemet kvar, priserna låga.

HaV:s tanke om förvaltningen styr inte alls mot socioekonomisk hållbarhet. Trålfångad torsk ger högre pris än nätfångad.

Mest spännande exemplet var från Danmark, men intressant att det pelagiska fisket är nöjda.

Vad är mål och syfte med kustkvoterna? Hur kan svenska småskaliga fiskare organisera sig, som i Danmark i kvotfiskesamfälligheter?

Henrik C. Andersson, Länsstyrelsen Stockholm

Fyller i med: Ekosystembaserat fiske nämnde redan landshövdingen dag 1. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. De flesta diskussionerna under dagarna har kretsat kring den sociala dimensionen i en fisket. Finns med i EU:s förordning, poängeras att man ska ta särskild hänsyn till fiskets bidrag till den lokala ekonomin.

Varför ska kustkvoten finnas? Där är den sociala aspekten viktig, som en del av landsbygdsutvecklingen. Det fortsatta arbetet med yrkesfiskestrategin måste ha indikatorer som berättar hur man tar hänsyn till de socioekonomiska faktorerna. HaV och Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna bör kunna definiera dessa.

Man måste också se hela värdekedjan, från fisket till bordet, där finns också en given social dimension.

Anders Olsson, Fiskekommunerna

Vem har gett uppdraget till HaV och Jordbruksverket? Förslagen är tvärtemot vad fiskare, beredare, forskare etc. konstaterat. Hållbarhet, kustnära, långsiktigt – vad lägger vi i de här begreppen. Kanske börja konferensen med att konstatera vad de orden står för. Vi ska bli mycket bättre på att få upp pris och värde – de socioekonomiska effekterna.

Kommentar från publiken: varför har inte HaV tagit hänsyn till de sociopolitiska aspekterna? I fjol sade HaV att den aspekten inte finns med i regleringsbrevet, att man inte har det uppdraget.

Anders Olsson: fyller i med frågeställningen: vem ska utvärdera remissvaren på HaV:s remiss?

IMG_5043

Sammanfattning av konferensen: Johan Wagnström, Länsstyrelsen Skåne

Vi kan nu konstatera att det finns ett stöd för att bevara ett levande fiske i våra hamnar i den nationella yrkesfiskestrategi som antagits under året. Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket (JV) kommer att arbeta vidare med att se till att målsättningarna beaktas och det ska vi också göra.

Inom ramen för Landsbygdsnätverket kommer ett initiativ tas för att fastställa syften och mål med kustkvoterna inom såväl det pelagiska som det demersala fisket. JV kommer att analysera vilka värden som skapas genom att slå vakt om ett kustfiske och levande hamnar.

Systemen med överförbarhet, permanent och tillfällig, kommer att få en påverkan på såväl fisket och på kustsamhällena. Det måste finnas en beredskap för att möta detta och de danska erfarenheterna är där viktiga att ta till sig och överväga. Detta gäller såväl garnfisket som trålfisket.

ICES visade att framtiden vad gäller vad som finns att fånga framöver i högsta grad är osäker. Alla negativa faktorer samverkar just nu och enbart fisket (och sälen) kan regleras. Ekosystemansatsen är i detta sammanhang en mer självklar förvaltningsinriktning som vi hoppas på.

MSC-märkningen är viktig vi hoppas på att den återkommer till våra fisken. Vi ska också verka för att utveckla alternativ och jobba med direktkontakten med konsumenten. 

Det är viktigt att poängtera att det är både och som gäller, att alla har att vinna på nya vägar att nå konsumenterna. Nya marknader ska utvecklas samtidigt som vi ska slå vakt om och utveckla den befintliga beredningsindustrin längs vår kust. ÖF2020 arbetar för en mångsidighet som innebär en utveckling av olika typer av marknader och därmed olika typer av leveransmöjligheter för både mindre och större fartyg. I en framgångsrik hamn krävs regelbundna större landningar och en beredningsindustri med kapacitet att hantera dessa landningar och förädla dess värde. Kustfisket och det mobila fisket skapar tillsammans det ”lokala fiske” som ÖF2020 eftersträvar.

Nästa konferens, som ska gå av stapeln i november 2017, ska förhoppningsvis redovisa framgångar som skett och då kanske andra utmaningar ska lyftas. Vi har sälproblemen, dioxinfrågan, internationella erfarenheter som kan vara bra att ta del av.

Johan avslutade med att tacka kommunen för engagemang och arrangemang, samt riktade ett tack till alla som deltagit på konferensen och önskade alla välkomna nästa år igen.

Nästa konferens äger rum 16-17 november 2017.

 

I stället för presenter till talarna ger Marint centrum ett bidrag till UNHCR.