Dansarens häll vid Wilhelmsberg utanför Järrestad

Dansarens häll uppvisar 550 figurer och 700 skålgropar och är därmed Skånes mest figurrika hällristning.

Dansarens häll efter vård17-10-04 022

Hällristningar förekommer över stora geografiska områden och tillhör olika tidsperioder. Oftast härstammar hällristningarna, som dem på Dansarens häll, från bronsåldern, 1800-500 f. Kr. och är vanliga framför allt i Bohuslän, Uppland och Östergötland. Ristningarna finns vanligen på berghällar, men förekommer också på lösa stenblock. Beteckningen hällristning är egentligen missvisande, då figurerna oftast är inhuggna, inte ristade.

Dansarens häll kan ha använts av ortsborna under 1000 år. Hit kom man för att gång på gång knacka in nya bilder som kan tolkas som symboler för makt, magi, fruktbarhet och tradition. Mest känd är den unika Dansaren. Här finns också inhugget över 200 fotsulor, som ibland tolkas som gudarnas fotspår, samt skepp, ryttare stående på hästrygg, ormar, hjulkors, spiraler, yxor och skålgropar.

Inom området finns också tre gravhögar. Dessa är undersökta på 1940-talet. I samband med utgrävningen hittades brända människoben efter 6 gravlagda personer, samt gravgåvor i form av en halsring av brons, en liten skålgropssten och nålar av brons och järn.