Publika konstverk i Simrishamns kommun

I Simrishamns kommun finns ett antal publika konstverk. Nedan finns listan över konstverk samt var de är placerade. Av upphovsrättsliga skäl kan vi tyvärr inte publicera bilder på konstverken. Ett konstverk är avbildat med fotografens tillstånd.

Simrishamn

På Stortorget

"Livets källa" av Hanns Karlewski
Hanns Karlewski föddes 1937 i Stockholm. Han har skapat fontänskulpturen "Livets källa" (1986), 250 x 250 x 450 cm, på Stortorget i Simrishamn. Hanns Karlewski studerade vid Konst- och Designhögskolan, Pforzheim, Tyskland 1956-58, och arbetade som silversmed och designer i Tyskland och Sverige 1958-60, och studerade sedan skulptur på Konsthögskolan, Stockholm, mellan 1960-65. Han har utfört en större mängd offentliga skulpturer, både i Sverige och utomlands. Han har även en egen hemsida: http://www.hannskarlewski.de

”Medelmedborgaren Marianne” av Måns Wrange
Måns Wrange, född 1961 i Åhus, skapade skulpturen ”Medelmedborgaren Marianne” (1999), i samband med en utställning på Galleri Valfisken 1999. Marianne finns placerad på Stortorget i Simrishamn. Hon har till och med en egen hemsida: http://www.averagecitizen.org/ .

Marianne är alltså en (riktig, nu levande men anonym) person som råkar motsvara de av myndigheter mest använda statistiska medelvärdena. I projektet Medelmedborgaren får Marianne sina åsikter om hur hon vill förändra samhället spridda till den befolkning som hon statistiskt representerar genom utnyttjande av samma metoder som politiker, näringsliv och olika intresseorganisationer tillämpar: professionell opinionsbildning och lobbying.

Som rektor på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm har Måns Wrange haft ett stort inflytande på den svenska konstscenen. Hans arbeten karaktäriseras av underfundighet och humor kombinerat med ett stort allvar. Under de senaste åren har Wrange rönt stor internationell uppmärksamhet. Hans konstnärliga arbeten utmärks av ett högt samhällsengagemang och en nyfikenhet på nya kommunikationstekniker. Han arbetar med sociopolitiska projekt i vilka han undersöker olika strategier för att förändra samhället. Sedan i början av 80-talet har han ställt ut på ett 100-tal utställningar nationellt såväl som internationellt, bl a på Moderna Museet.

I Brunnsparken

”Karet” av Torulf Engström
Skulptören Torulf Engström har utfört fontänen ”Karet” (1988) i Brunnsparken i Simrishamn. Den kunde köpas in tack vare ett bidrag på 750 000 SEK från Ruth och Emil Fagerströms donationsfond. Fontänen är invändigt klädd i mosaik och omgiven av 19 bronsplåtar vilka visar olika historiska skeden i Simrishamns historia. Torulf Engström har även utfört offentliga konstverk på olika minneslundar, bland annat på minneslunden Kviberg i Göteborg (Göteborgs första minneslund) där han har ett verk som heter ”Tre lågor”. Engström har också utsmyckat Järfälla kyrkogårds minneslund.

På väggen vid Österlens museum trädgård

"Armlängds avstånd" av Carolina Falkholt
2 juli 2014 invigdes graffitimålningen "Armlängds avstånd" (med arbetsnamnet "Rosas vägg", eftersom verket skulle invigas 2 juli i då "Rosa" har namnsdag). Konstnären bakom verket är Carolina Falkholt, född 1977, alias Blue - konstnär, graffitimålare och musiker bosatt i Göteborg.

Tillkomsten av väggmålningen ”På armlängds avstånd” vid Österlens museum i Simrishamn blev starskottet för "Street Art Österlen", en graffitifestival som startade sommaren 2015. Läs mer här: http://www.streetartosterlen.se/

Begreppet ”armlängds avstånd” formulerades av nationalekonomen John Maynard Keynes efter andra världskriget som en reaktion till hur konsten använts i propagandasyfte i 1930-talets Tyskland. Keynes föreslog att politiker ska besluta över anslagen men inte det konstnärliga innehållet.

Framför Sankt Nicolaikyrkan i Simrishamn

”Systrarna” (uppsatt 1953) och ”Ängel med trumpet” (uppsatt 1978) av Carl Milles
Vid kyrkan i Simrishamn finns två bronsskulpturer av Carl Milles – ”Systrarna” och ”Ängel med trumpet”. ”Systrarna” är en gåva från konstnären och ingår dessutom som en detalj i det större ”Uppståndelsemonumentet” (skapat 1939-52) som finns i Washington D. C på Falls Church-kyrkogården. Vid skulpturen finns en inskription där man kan läsa följande:
”CARL MILLES har med sin grupp SYSTRARNA velat skildra hur två systrar efter döden åter får mötas i en annan värld. Efter Carl Milles önskan restes skulpturen här 1953.” Kravet från Carl Milles för att skänka skulpturen lär har varit att kyrkan skulle befrias från den grå betong den var täckt med så att de vackra sandstenblocken skulle framträda.

Vid ”Ängel med trumpet” finns en inskriptionsplatta där texten lyder:
”Konstnärlig generositet och varm omsorg om hemstaden förenades när CARL MILLES genom förmedling av Gösta Ehrnberg skänkte till Simrishamn ÄNGEL MED TRUMPET. Den restes här år 1978. Gjutning och uppsättning bekostades av Lions Club och Yngve Östbergs Donationsfond.”

Carl Milles föddes i Uppsala 1875 och hette då Carl Emil Andersson. Efternamnet Milles tog han först senare. Carls mor, som dog när han var liten, hade franskt påbrå. Carl Milles gifte sig med en österrikiska vid namn Olga Granner. Under åtta är verkade Milles i Paris där han arbetade för skulptören Rodin. Under sin Parisvistelse kallade han sig för Millés. Carl Milles dog 1955 och ligger begravd på Millesgården på Lidingö i Stockholm. Gården skänkte han till svenska folket 1936 och där finns nu många av hans verk. Kända monumentalskulpturer av Carl Milles är bland annat bronsskulpturen ”Poseidon med brunnskar” (eller Poseidonbrunnen) på Götaplatsen i Göteborg. Poseidonstatyn invigdes 1931; konstverket föreställer havsguden Poseidon och i brunnskaret återfinns 6 mindre skulpturer och reliefer med olika vattenvarelser. Statyn kallas skämtsamt för Milles hämnd. Står man på Konserthusets trappa och tittar på statyn så antar vissa delar rent oanständiga proportioner. Detta lär ha skapats medvetet av Carl Milles när stadens borgarkvinnor ville censurera ursprungsstatyn som ansågs alltför vågad. Vidare har han skapat ”Folkungabrunnen” i Linköping samt ”Europa och tjuren i Halmstad”. Fontänskulpturen "Orfeus" gjordes mellan åren 1926 och 1936 och står vid konserthuset på Hötorget i Stockholm.

På hamnplan

”Havstomb” av Carl Magnus
Carl Magnus har skapat den geometriska bronsskulpturen ”Havstomb” (1986) nere vid hamnplatsen. Skulpturen står som ett minnesmärke över alla de som slutat sina dagar på havet. Carl Magnus är född 1943 i Getinge, Halland. Han är målare, skulptör och grafiker. 1991 fick han en professur i måleri vid Konsthögskolan i Stockholm, som han innehade till 1996. Hans konst bygger på enkla geometriska eller arkitektoniska motiv, oftast i en dämpad färgskala.

Carl Magnus bor i Lund, med tidigare tillhörighet i Jörgen Nashs "Drakabygge", där det gavs performances och happenings på 1960-talet och konstnärerna närmade sig expressionismen med COBRA-gruppen som stor inspiratör.

På 1970-talet gjorde Carl Magnus målningar med trappmotiv och speciella rumsförhållanden. På senare år har han utnyttjat saknade symboler som obelisker och pyramider i sitt konstnärskap som omfattar skulptur och måleri.

"Fiskarna" av Börje Lindberg
Skulpturen var en gåva till invånarna i Simrishamns kommun till minne av Lions Clubs 50-årsjubileum 2008. Skulpturen är placerad på Hamnplan i Simrishamn och har bekostats av Lions Club och Yngve Östbergs donationsfond. Börje Lindberg har alltså på beställning från Lions Club utfört en skulptur i brons, som är placerad nära Hamnkiosken. Skulpturen föreställer tre lådor med torskfiskar. Många tycker att placeringen borde ha varit bättre. När Lions Club i anslutning till sitt 50-årsjubileum beslöt att som ett tack till kommunens invånare avsätta pengar till en skulptur var det Lions önskemål att skulpturen skulle placeras på den "klack" som finns på nedre Storgatans norra sida vid kvarteret Ålen. Skulpturen skulle här bli ett komplement till den fina ål som finns lagd i gatsten på samma plats. Placeringen godkändes tyvärr inte av kommunen av tillgänglighetsskäl. Den nuvarande placeringen har tillkommit i samråd mellan konstnären Börje Lindberg och företrädare för kommunen. Lions Club uppskattar Börje Lindbergs förnämliga konstverk och klubben är stolt över att man genom detta konstverk kunnat bidra till förskönande av staden även om placeringen kunde ha varit bättre.

Bakom Preem-macken vid övre delen av Storgatan

"Raketen" av Karin Norelius
Karin Norelius (1909 - 1969) skapade ”Raketen” 1967, då bostadsrättsföreningen köpte skulpturen för 70 000 kronor med hjälp av statliga lån. Skulpturen står i hörnet Simrisvägen – Backgatan.

Då skulpturen kom på plats svarade kommunen för bland annat transport, uppsättning, damm och vattenledningar. Skulpturen är gjord i betong och täckt med grön, blå och vit glasmosaik. Det finns tre inskärningar med ljusblå mosaik. Den restaurerades 2007.

Karin Norelius var en mycket produktiv konstnär. Hon har även skapat bronsskulpturen ”Lekande barn” (1968) som finns på torget i Hammenhög. Även i Malmö har hon utfört två offentliga skulpturer i brons. I huset hon bodde på stadsdelen Simrislund i Simrishamn finns ännu hennes skulpturer kvar i trädgården. Hon studerade vid Konstakademien, i Frankrike och Italien.

Bredvid Österlengymnasiet på Fredsdalsgatan

"Cimbris" av Ulla Viotti
Ulla Viotti har skapat den stora tegelskulpturen "Cimbris" 1997 (invigd 1998) på Friaborgsområdet, granne med Österlengymnasiet. Cimbris är en industriarkeologisk installation till minne av tidigare tegelindustrier i Simrishamn och uppförd som en landskapsskulptur, mötesplats, lekskulptur, scen för teater, musik och dans. Cimbris är ett landmärke som klart kan uppfattas på långt håll, men som också inspirerar till närstudier för upplevelser och drömmar i tid och rum. Omgärdad av cirkelformade gräsvallar reser sig skulpturen som hämtar sin grundform ur en tegelskorsten eller brännugn.

Ulla Viotti är utbildad vid Konstfackskolan i Stockholm 1952-1956 samt vid School of Art i Blackpool, England, 1950-1951. Sedan början av 1960-talet har hon haft ett stort antal separat- och samlingsutställningar på gallerier och i museer i Sverige och övriga Europa, Nordamerika, Afrika, Asien och Australien. Hon har utfört ett stort antal offentliga utsmyckningar i Sverige, Danmark, Tyskland, Litauen och Grekland.

Ulla Viotti arbetar med danskt tegel vilket har kommit att innebära en förnyelse av hennes konstnärskap. På ett helt annat sätt än de material hon tidigare mest arbetat med, till exempel stengods eller aluminium, kräver teglet att konstnären underordnar sig materialets egna, naturliga men även historiskt betingade villkor. Teglet är ett byggnadsmaterial som sätter sin prägel på de medeltida hansestäderna runt Östersjöns kuster. I de mäktiga gotiska kyrkorna och i borgarhusens rikt blinderade gavlar har tegelarkitekturen funnit sitt specifika formspråk, som äger sin giltighet än idag och som Ulla Viotti på ett personligt sätt lyckats göra till sitt eget i sina tegelskulpturer. Utmärkande för det formspråket är att det accepterar och utnyttjar tegelstenens enkla former och de variationsmöjligheter de äger.

På sjöfartsplatsen, mellan småbåtshamnen och Hotell Svea

"Skepparhistorier" av Calle Örnemark
Calle Örnemark har skapat träreliefen ”Skepparhistorier” (1974) som är placerad vid Sjöfartsplatsen i Simrishamn (mitt emot Hotell Svea). Reliefen ”Skepparhistorier” är en gåva från direktör Ehrnberg till Sjöfartsplatsen i Simrishamn 1973. Under sommaren 2015 renoverade konstnären skulpturen, som blivit illa åtgången av väder och vind under de gångna åren. Tyvärr blev renoveringen ett av konstnärens sista arbeten, då han gick bort sommaren 2015.

Calle Örnemark bodde och arbetade i Gränna, men hade också en ateljé på norra delen av Visingsö. Han sysslade med skulpturer i trä och metall samt målade i olja och akvarell. Han var född 1933 och autodidakt som konstnär. Örnemark finns representerad på många offentliga platser. Karakteristiskt för hans konst är polykroma (mångfärgade) skulpturer, samt reliefer i rivningstimmer. För övrigt var Örnemark känd för sina monumentala skulpturer, där den 103 meter höga "Indiska reptricket", placerad på Riddersberg i Jönköping, är världens högsta enligt Guiness rekordbok.

"Jätten Vist", som är placerad vid E4:an strax norr om Huskvarna, är Örnemarks första skulptur i verkligt storformat. Man ser den när man passerar förbi på motorvägen. Den blev början till att intresset från omvärlden riktades mot den originelle bildhuggaren. Den skulpturen är 11,5 m hög och blev färdig 1969. Skulpturen föreställer jätten Vist som står och håller Visingsö i händerna. Det sägs enligt sägnen att jätten hade varit på kalas i Västergötland och när han skulle hem igen tog han sig över Vättern med ett enda kliv. Hustrun kunde emellertid inte ta så stort kliv utan ropade över till Vist hemma i Småland, att han skulle ta en tuva och kasta ut i sjön så hon hade något att kliva på. Tuvan jätten kastade ut i Vättern blev Visingsö.

"Riggmasten" av Gösta Werner
Den 30 maj 2009 var det 100-årsdagen av konstnären Gösta Werners födelsedag. Med anledning av detta restes en fullskaleskulptur av en skulptur som Gösta Werner tidigare gjort - men då bara i modellformat. Det är Sällskapet Gösta Werner som lyckats få ihop pengar nog att förverkliga sin gamle väns skulpturförslag ”Riggmasten”. Den står på Sjöfartsplatsen, mitt emot Gösta Wernermuseet, placerad på ett sandstensblock från sandtäkten i Simrislund. Själva Riggmasten tillverkades av JA Smide. Den 27 maj 2009 invigdes skulpturen högtidligt av landshövding Göran Tunhammar och Birgit Rausing. Skulpturen skänktes till Simrishamns kommun, som åtar sig skötsel av densamma samt av grönytorna runtomkring (enligt kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll 2009-08-12).

I Branteviksrondellen vid bostadområdet Bruket

"SIN flaggor", ronedellskulptur av Börje Lindberg
Börje Lindberg har utfört rondellskulpturen "SIN flaggor" som finns i Branteviksrondellen i Simrishamn. Han är född 1928 i Stockholm och är en svensk skulptör. Börje Lindberg utbildade sig hos Lena Börjeson 1950 vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1952-57 för Bror Hjorth och Stig Blomberg. Han är bosatt i Glemmingebro i Ystad kommun och arbetar främst i trä.

"SIN flaggor" symboliserar Simrishamn, eftersom fiskefartyg har en beteckning bestående av två eller tre bokstäver för orten och sedan ett löpnummer. Svenska fartyg, som används yrkesmässigt för fiske, skall förses med så kallad distriktsbeteckning. "SIN" är alltså beteckningen för fiskefartyg som har Simrishamn som sin hemmahamn.

Entrén på Kulturhuset Valfisken

"Brunnsfigur" av Stig Blomberg
Stig Blomberg är konstnären bakom marmorskulpturen ”Brunnsfigur”. "Brunnsfigur" utplacerades första gången 1959, skadades 1976 och fick sin nuvarande placering 1990 i Kulturhuset Valfiskens entré.

Stig Blomberg ansågs vara en konstnär vars verk präglades av stundens glädje, något som han framställde med en stor portion humor. Han levde 1901 – 1970 och verkade som skulptör, tecknare och professor vid Konsthögskolan i Stockholm. Stig Blomberg studerade själv vid Konsthögskolan i Stockholm 1919 – 1923, gjorde ett stort antal studieresor, en av dem med ett längre uppehåll i Paris, där han vistades tillsammans med andra svenskar på det välkända Maison Watteau. Han tillhörde Sveriges mest anlitade skulptörer och utförde ett stort antal offentliga verk i bland annat Halmstad, Linköping, Karlskrona, Gävle och Laholm. I Malmö finns ”Torgbrunn” på Stortorget och skulpturer för flera HSB-föreningar.

Entrén på Korsavadshallen

"Tidens flykt" av konstnär Helge Lundström
Det vägghängda konstverket är utfört i varmsmide av smeden Bertil Bengtsson och skänkt av Lions Club 1980. Det finns placerat inomhus på en vägg i entrén till Korsavadshallen.

Skillinge

På yttersta piren i Skillinge

"Aurore" av Jean Carton
Jean Carton är den franske konstnären som skapat bronsskulpturen ”Aurore” (1974) som är placerad på yttre piren i Skillinge hamn. Den donerades till Simrishamns kommun av arkitekten W. Nathansen i Skillinge. Jean Carton föddes i Paris 1912 och avled likaså i Paris 1988. Han utbildade sig vid Paris Art School, där han började 1929. Jean Carton har bland annat ställt ut i Tjeckien, Libanon, USA och Japan. 2005 hölls en minnesutställning over honom, ”Hommage a Jean Carton”, på Artfrance i Paris. Den innehöll en stor samling av hans skulpturer, pasteller och arbeten utförda i röd krita och visade på hela bredden av hans konstnärskap.

Vid havet i Skillinge

Clas Hake, "Båge"
Skulptören Clas Hake från Göteborg har skapat en bågformad skulptur i ett stycke granit. Bågen kan tolkas som en våg, en båt, en halv boj, något som lyfter dig upp. Verket kom till på initiativ av Mia Gröndahl då hon satt med i styrelsen för Skillinge Sjöfartsmuseum i slutet av 1980-talet. Skillinge Sjöfartsmuseum ville med skulpturen resa ett minne över sjöfolket som aldrig kom hem från havet.

Claes Hake utbildade sig i måleri på Valands konstskola i Göteborg från 1963. Senare upptäckte han att skulptur intresserade honom mer. Han har utfört en stor mängd offentliga konstverk.

Borrby

På Korsoren, den kullerstensbelagda platsen framför kyrkan i Borrby

"Smideshästar" av Berth Johansson
Mästersmeden Berth Johansson från Skärhamn, Tjörn, ligger bakom den skulpturala utsmyckning på torget Korsoren i Borrby, "Smideshästar" (2006). Skulpturgruppen består av tre stiliserade hästar, utförda av återanvänd järnvägsräls i rödbruna toner. Den högsta hästen är cirka 1,6 meter, och samtliga tre hästar är fästa på en större metallplatta, vilken i sin tur är förankrad i marken.

Berth Johansson arbetar på heltid som konstsmed i egen regi och har en gedigen bakgrund – är född 1948, utbildad i Tyskland och Sverige, samt har varit svensk representant för Artist Blacksmith's Association of North Amerika. Under en treårsperiod på 90-talet var Berth ordförande i Sveriges Konstsmidesförening.

Han har tilldelats Europeiska Kulturarvspriset för traditionellt ankarsmide i arbetet med skeppet Ostindiefararen Götheborg (där han var huvudsmed), tillsammans med franska hantverksorganisationen Les Compagnons du Devoir. Han har nyligen sålt sin anläggning, Smedja Volund AB, i Skärhamn, Tjörn, med konstgalleri, café samt vävverkstad, där han bland annat startade en utbildning för konstsmeder. Numera är han bosatt i Älmhult utanför Sankt Olof där han byggt upp en fantastisk anläggning. 1996 tilldelades han Stenungsunds Kommuns Kulturpris. Bland offentliga utsmyckningar och utställningar kan bland mycket annat nämnas smidesporten till Göteborgs Konsthall, utsmyckning i Göteborgs domkyrka, Sjömanskyrkan i Skagen samt Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Berth Johansson har också en hemsida för sin smedja, Smedja Volund: http://www.volund.se/

Hammenhög

På torget i Hammenhög

"Lekande barn" av Karin Norelius
Karin Norelius (1909 - 1969) var en mycket produktiv konstnär. Hon har skapat bronsskulpturen ”Lekande barn” (1968) som finns på torget i Hammenhög. Den har renoverats och försetts med vatten under 2016. I Simrishamn finns "Raketen" och i Malmö har hon utfört två offentliga skulpturer i brons. I huset hon bodde på Simrislund finns ännu hennes skulpturer kvar i trädgården. Hon studerade vid Konstakademien, i Frankrike och Italien.

Vitaby

På Vitaby kyrkogård

"Nornorna" av Waldemar Raemisch och ”Byst föreställande Hans Ehrich som pojke” av Wäinö Aaltonen
På den tysk-svenska konstnären Otto Ehrichs gravvård på Vitaby kyrkogård finns verket "Nornorna" av Waldemar Raemisch. Nornorna var ödesgudinnor i såväl den nordiska som den grekiska mytologin. De namngivna nornorna hette Urd, Verdandi och Skuld (Urðr, Verðandi ok Skuld) och det har sagts att de i den ordningen representerade det gångna, det varande och det som skall komma. Konstverket utfördes av Waldemar Raemisch (1888-1955), en tysk-amerikansk professor och bildhuggare i Berlin, Tyskland, och i Providence, USA. Han arbetade huvudsakligen med skulpturer i järn och brons.

Waldemar Raemisch hade många strängar på sin lyra - han formgav 1932 Goethe-medaljen för konst och vetenskap. År 1936 skapade han två skulpturer framför "Haus des Sports" vid Olympiastadion i Berlin, samt flera andra skulpturer i Berlin. Han emigrerade med sin judiska hustru 1938 till USA p g a situationen i dåtidens Tyskland och blev sedan professor vid Rhode Island School of Design i Providence. Religiösa motiv i järn, brons och silver spelade en viktig roll i hans arbete. År 1950 skapade han flera monumentala skulpturer i Philadelphia.

Vem var då Otto Ehrich, över vars minne skulpturen restes? Otto Ehrich (1897-1988) var en tysk konstnär och akvarellist. Han var elev till konstnären Karl Schmidt-Rottluff (Karl Schmidt-Rottluff var en av de mest betydande tyska expressionisterna. Tillsammans med Erich Heckel, Fritz Bleyl och Ernst Ludwig Kirchner bildade han 1905 den berömda konstnärsgruppen Die Brücke i Dresden, till vilken senare även Emil Nolde och Max Pechstein anslöt sig).

Otto Ehrich organiserade och finansierade skulptören Waldemar Raemischs och dennes hustrus flykt från Tyskland till USA. Som en gest av tacksamhet inför denna livsavgörande hjälp skänkte därför Waldemar Raemisch den skulptur till Otto Ehrich som nu pryder hans gravvård.

Under många decennier var Ehrich verksam som konstnär på Österlen, där han tillbringade somrarna. Många av hans verk finns idag i privata och offentliga samlingar, bland annat i Bayerische Staatsgemäldesammlungen i München.

Otto Ehrich var - förutom konstnär - även jaktplanspilot, flyglärare, företagare, industriman och skeppsredare. Under sina talrika tjänsteresor till bland annat Japan, Kina och Mongoliet lärde han sig nio språk flytande. Och trots att han under sin livstid bodde i Tyskland, Bulgarien, Kina, Finland, Spanien, Sverige, Schweiz och Italien stod Österlen honom varmast om hjärtat och han fick sin sista vila på kyrkogården i Vitaby efter sin bortgång 1988.

Otto Ehrichs son är den kände industriformgivaren Hans Ehrich (född 1942), som internationellt betraktas som en av Sveriges främsta industridesigners och "grand seigneur" inom svensk produktdesign. Vid sidan av Otto Ehrich gravvård står även Hans Ehrichs gravvård klar, formgiven av honom själv, vilken han låtit resa vid sidan om sin fars grav. Den höga stenen i bohusgranit pryds av en skulpturbyst föreställande Hans Ehrich som liten pojke, runt två och ett halvt år gammal. Denna byst är skapad av Finlands nationalbildhuggare och skaparen av flera stora nationella monument, Wäinö Aaltonen (1894–1966). Bysten finns även att beskåda utförd i marmor på Wäinö Aaltonen Museum of Art i Åbo. Tillsammans bildar de båda gravvårdarna en grupp med en betydande konstnärlig nivå. Inskriptionstexten på Hans Ehrichs gravvård lyder ”Det finns inga döda”, en rad han själv författat.

”Byst föreställande Hans Ehrich som pojke” av Wäinö Aaltonen och "Nornorna" av Waldemar Raemisch på Vitaby kyrkogård. Foto: Hans Ehrich (fotografiet visas med fotografens tillstånd).”Byst föreställande Hans Ehrich som pojke” av Wäinö Aaltonen och "Nornorna" av Waldemar Raemisch på Vitaby kyrkogård. Foto: Hans Ehrich (fotografiet visas med fotografens tillstånd).

Kivik

I backen ner mot hamnen

"Piratenskulpturen" av Göran Hazelius
I backen ner mot havet står "Piratenskulpturen", skapad av Göran Hazelius, Hanaskog. Många undrar vad den lilla figuren på baksidan av Piratenstatyn på Kivik symboliserar. Enligt konstnären kom figuren till spontant under arbetet med statyn. Det kan vara vilken som helst av Piratens diktade figurer. Varje år, i mitten av juli, ordnar Fritiof Nilsson Piraten Sällskapet den årliga Piratendagen på Kivik, med utdelning av Piratenpriset bredvid skulpturen.

Varför fick då Fritiof Nilsson Piraten sitt tilltalsnamn? Under en kort period åren 1912-13 arbetade han som jungman till sjöss. När han 1914 gjorde entré i ett av studenternas matlag i Lund berättade han vitt och brett om sina fantastiska resor till sjöss - om hur man rundat Kap Horn den ena dagen och om myteri i Biscayabukten nästa dag. Äldstemannen i matlaget, den blivande borgmästaren i Sigtuna Gustaf Dahl konstaterade då: ”Vi har tydligen fått in en pirat i vårt matlag.”

Bergdala vid Lilla Stenshuvud

Kivik Art Centre
På Lilla Stenshuvud finns Kivik Art Centre, som startade 2006. Platsen är Bergdala vid Lilla Stenshuvud, strax norr om nationalparken Stenshuvud, strax söder om Kivik på Österlen i Skåne. En av de vackraste platserna i vårt land. Kivik Art Centres ändamål är att etablera ett konst- och kulturcentrum på Österlen. Det är öppet för besökare under sommaren. Ambitionen är att skapa en institution som inte liknar någonting som redan existerar. Ett unikt koncept som tar sin utgångspunkt i den verklighet och den plats som ska forma institutionen. Tanken är att det ska vara en kreativ plats lika mycket som en mötesplats för människor som är intresserade av arkitektur, konst och natur i vid bemärkelse. Se deras hemsida för aktuell information, http://www.kivikart.se/