Ordlista

Ord

Förklaring

ABVA

Allmänna bestämmelser för användandet av kommunalt vatten och avlopp, utarbetade av Svenskt vatten.

Aktivt slam

Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.

Allmän vatten- och avloppsanläggning

Anläggning som används och har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse med vattenförsörjning och avlopp, den bedrivs av kommun eller av annan som har förklarats som allmän.

Anläggningsavgift

Betalas av fastighetsägare; ska täcka kommunens kostnader för att ansluta fastigheten till det kommunala ledningsnätet."

Anslutningsavgift

Den avgift som man måste betala när man ansluter sin fastighet till det kommunala ledningsnätet.

Avhärdning

Hårt vatten kan behöva avhärdas, d.v.s. befrias från en del kalcium och magnesium.

Avlagringar

Stelnat material som fett, sand, sten och rost som hindrar vattnet att rinna fritt i ledningarna.

Avlopp

Ett gemensamt ord för dag-, spill- och dräneringvattenledningar.

Avloppsvatten

Vatten som leds från fastigheter, gator och vägar indelas i spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten.

Avrinningsområde

Det område som via bäckar och små åar avvattnas till ett större vattendrag och därefter till havet.

Backventil 

 Återströmningsskydd som förhindrar att dricksvattnet kan förorenas genom återströmning

BDT-vatten

Spillvatten från bad, disk och tvätt; kallas också för gråvatten.

Biologisk rening

Det tredje steget i rening av avloppsvattnet när bakterier bryter ner organiskt material i avloppsvattnet.

BOD

Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material.

Brukningsavgift

Betalas av dem som använder kommunens VA-system; har en fast och en rörlig del.

Bräddning

Avloppsvattnet går rakt ut i recipienten utan att först ha behandlats i reningsverket.

Dagvatten

Regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor t.ex. hustak, gator, parkeringsplatser och gårdar.

Dikningsföretag 

 Samfällighet som bedriver markavvattning.

Densitet

Vikt per volymenhet - det vill säga hur mycket 1 m3 av ett ämne väger. Rent vatten har densiteten 1000 kg/m3.

Dricksvatten

Vatten som är för hushållsändamål, dricksvatten klassificeras som ett livsmedel och lyder därmed under Livsmedelslagen.

Dricksvattenkungörelsen

Livsmedelsverkets regler för dricksvattenförsörjningen; innehåller bl.a. tekniska, estetiska och hälsomässiga gränsvärden för dricksvattnet.

Driftstörning

När det har blivit stopp eller en läcka i ledningen och vattnet måste stängas av.

Dräneringsvatten

Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder.

Enskild anläggning

En anläggning för vatten eller avlopp som inte är ansluten till den allmänna anläggningen.

Enskilt avlopp

Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll.

Extremt snålspolad toalett

Toalett som förbrukar mindre än 1 liter vatten per spolning.

Fekalier

Avföring.

Filtrering

Ett sätt att sila bort föroreningar; sand är det vanligaste filtermaterialet inom vattenreningstekniken.

Fosfor

Växtnäringsämne, kemisk beteckning P.

Fällning

Olöslig förening som bildas av ämnen i vattnet och ämnen som sätts till, s.k. fällningskemikalier.

Förbindelsepunkt

Den speciella punkt där privat fastighetsledning ansluter sig till kommunal ledning. Dess förmodligen viktigaste funktion är att den markerar den rättsliga gränsen mellan den allmänna anläggningen och fastighetens installation.

Gjutjärn

Material som förr användes till vatten och avloppsledningar. På lager har kommunen reservledningar om man behöver reparera en äldre ledning av gjutjärn.

Gråvatten 

Annan benämning på BDT-vatten.

Humus

Markens mer eller mindre förmultnade organiska material.

Huvudledning

Den största ledningen som transporterar allt dricksvatten till kunderna och allt avloppsvatten till reningsverken.

Huvudman

Den som driver en allmän VA-anläggning.

Hydrologi

Läran om vattnet.

Hygienisering

Sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas; i slam sker det exempelvis genom rötning av slammet.

Hårdhet

Vatten innehåller olika kemiska föreningar bl.a. kalcium- och magnesiumförening, hårt vatten innehåller mycket kalcium och magnesiumjoner. Dessa föreningar löses ut från mark och bergarter och förs ut till sjöar och vattendrag. Hårdheten beräknas i tyska grader (dH) och delas in i 5 klasser.

Infiltration

När vatten får rinna sakta genom marken, t.ex. vid rening genom sand- eller gruslager.

Infrastruktur

Rör, ledningar, vägar m.m.

Kalium

Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning K.

Klosettvatten

Avloppsvattnet från toaletten, det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten.

Kretslopp

Återföring av avloppets närsalter till odlad mark.

Kväve

Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning N.

Latrin

Toalettavfall.

Ledningsnät

Kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varandra.

Ledningsrätt

Rättigheter att lägga ner och bibehålla en allmän VA-ledning på annans fastighet, ledningsrätt upprättas oftast mellan en kommun och en privatperson.

LOD

Lokalt omhändertagande av dagvatten genom t.ex. infiltration eller i våtmarker.

Långsamfilter

Finkornigt sandfilter som används i vattenverket för att förbättra lukt och smak samt för att minska mängden organiskt material och bakterier.

Markbädd

Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet.

Mekanisk rening

Det är det första steget i reningen av avloppsvattnet, en grovrensning av avloppsvattnet genom t.ex. galler och försedimentering.

Mikroorganismer

Små bakterier som är livsviktiga för vår överlevnad.

Miljöbalken

Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999.

Miljörapport

En sammanställd rapport över reningsverk, vattenprover, driftstörningar etc. under det gångna året, skickas till Länsstyrelsen och är en allmän handling.

Minireningsverk

Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk. Ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening.

Mulltoalett

Liten biologisk toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten, kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning.

Nitrat

Kväveförening med kemisk beteckning NO3- som bildas genom oxidation av ammonium.

Närsalter

Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium.

Pe

Personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En pe motsvarar ca 70 g BOD7/dygn.

pH-värde

Med pH menas vattnets surhetsgrad. Via bl.a. ämnen i luften påverkas vattnet i sjöar, vattendrag och hav. Dessa sura eller försurande ämnen kan ändra på vattnets pH. Ett lågt pH skadar djur- och växtlivet i vattnet, det löser även ut metaller t.ex. aluminium som då indirekt förorsakar förgiftning.

Polyeten

Etenplast, används till stuprör och VA-ledningar, baserad på oljor.

Pumpstation

Pumpar som finns överallt i kommunen och har till uppgift att pumpa avloppsvatten uppför en eller flera backar och vidare i ledningarna.

PVC

Polyvinylklorid är en vanlig plastsort som ofta används till vatten och avloppsrör, baserad på salter.

Recipient

Sjö, vattendrag eller havsvik dit avloppsvattnet släpps.

Rensgaller

Används i reningsverk för att sortera bort de grova avfallet i avloppsvattnet.

Reservoar

Kan vara en damm, sjö eller ett vattentorn, där vatten kan lagras.

Råvatten

Ytvatten eller grundvatten som används vid framställning av dricksvatten.

Rörlig kostnad

Kostnad som man kan påverka genom sin egen användning av t.ex. vatten.

Rötgas

Metangas som bildas av metanbakterier, t.ex. vid rötning av slam och organiskt material.

Samfällighet

Sammanslutning av fastigheter som har en gemensam rätt till mark och som även har ett gemensamt ansvar för utförande och drift av gemensamhetsanläggningen.

Sedimentering

En bassäng i reningen av avloppsvattnet där flockar och andra partiklar sjunker till botten och bildar sediment som kan skrapas bort.

Segjärn

Material som ledningar är gjorda av, användes ofta förr.

Separat avloppssystem

Spillvatten respektive dag- och dränvatten leds i skilda ledningar, detta system började man bygga efter 1960.

Servisledning

Den ledning som går från den privata fastigheten till den kommunala ledningen.

Servitutavtal

Ett avtal mellan fastighetsägare gällande olika områden, t.ex. vägar, VA-ledningar samt el- och teleledningar.

Situationsplan

Översiktlig karta eller skiss över tomten och den planerade anläggningen där också dricksvattenbrunnar, fastighetsgränser och tillfartsvägar finns utritade.

Självfallsledning

Ligger i fall, så att vattnet rinner av sig själv till reningsverket med hjälp av tyngdkraften.

Självkostnadsprincipen

När en verksamhet inte får ha något vinstsyfte som t.ex. kommunala verksamheter.

Slam

Fasta partiklar och fett som avskiljts från avloppsvattnet.

Slamavskiljare

Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet.

Sluten tank

Tank som samlar upp klosettvatten, ansluts helst bara till extremt snålspolande toaletter.

Snabbfilter

Sandfilter som används i vattenverket för att avskilja material som t.ex. restflockar från kemisk fällning; grövre sand än i långsamt filter.

Spillvatten

Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt.

 Spygatt

 Brunn utan vattenlås för avledning av dagvatten.

Statens VA-nämnd

En rättslig instans som prövar de vatten- och avloppsärenden som har överklagats.

Stenkista

Mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten.

Svartvatten

Toalettvatten med både urin och fekalier.

Syreförbrukande ämnen

Organiska ämnen i avloppsvatten som förbrukar syre när de bryts ned och därför kan ge upphov till syrebrist i vattendrag.

Tensider

Kemiska föreningar (i disk- och tvättmedel) som sänker ytspänningen för vatten, vilket gör att vattnet kan ta sig in i och väta t.ex. textilier och fläckar.

Trekammarbrunn

Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare.

Tryckledning

Ligger inte i fall; vattnet måste pumpas framåt.

Tvåkammarbrunn

Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare.

U-område

Ett område som ska vara tillgängligt för allmänna underjordiska ledningar, dessa områden regleras i detaljplaner.

 Utjämningsmagasin

Stora magasin på ledningsnätet där avloppsvattnet kan magasineras tills det finns plats för det i reningsverket.

Urinsortering

Urinen skiljs från fekalierna i en speciell toalettstol; urinen lagras sedan i tankar för att så småningom transporteras till jordbruket.

VA

Står för vatten och avlopp.

VA-kollektiv

Alla medlemmar d.v.s. alla anslutna till kommunalt vatten och avlopp.

Vakuumtoalett

Toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen, undertryck i ledningarna skapas med hjälp av vakuumpumpar, ejektorer eller blåsmaskiner.

VA-lagen

Reglerar kommunernas ansvar för vatten och avlopp.

VA-nätet

Kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varann.

Vattenmätare

En mätare som installeras i husen för avläsning av vattenförbrukning.

Vattentorn

Är en reservoar för vatten som placeras högt så att vattnet levereras med självfall till abonnenterna.

Vattentäkt

Vattendrag (��ven grundvatten) som används som råvatten för dricksvattenframställning.

Ventil

Används för att reglera eller stoppa vattenflöde.

Verksamhetsområde

För att kunna strukturera upp VA-verksamheten delas kommunen upp i olika områden, med eller utan vatten och/eller avlopp.

Våtmarker

Mosse, kärr, fuktig mark.

Ytvatten

Vatten i sjöar och vattendrag.

 Återströmningsskydd

 Förhindrar att dricksvattnet strömmar tillbaka i ledningarna

Övergödning

För hög tillförsel av näringsämnen (främst fosfor och kväve) till ett vattendrag leder till problem såsom algblomning och syrebrist.