Vatten

Vatten som vi använder t.ex. som dryck, i matlagning eller hantering av livsmedel benämns dricksvatten och klassas som livsmedel. För sådant vatten gäller livsmedelslagens bestämmelser om t.ex. högsta tillåtna halt av bakterier och främmande ämnen. Dricksvattnets ursprung kan vara grundvatten från brunnar eller ytvatten från sjöar och vattendrag.

Fördelarna med ett bra grundvatten, jämfört med ett ytvatten, är att det har en låg och jämn temperatur, låg halt av organiskt material och bättre mikrobiologisk kvalitet. Dessa egenskaper gör att det blir enklare att rena vattnet i verket. Normalt sker rening genom järn- och manganfilter.

Av säkerhetsskäl och i förebyggande syfte, för att förhindra bakterietillväxt ute på ledningsnätet, genomgår vattnet desinfektion med antingen ultraviolettljus eller natriumhypoklorit (klor).

Statens Livsmedelsverk upprättar föreskrifter om dricksvatten, (SLVFS 2001:30), och sätter gränsvärden för vad dricksvattnet får innehålla av olika ämnen. Vattnet får efter analys klassificeringen tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Det är viktigt att känna till att varmvatten inte klassas som ett livsmedel och därför inte skall drickas eller användas till matlagning då det bland annat kan lösa ut metaller under tiden det står i ledningarna.

Säkerställa ett bra vatten

Vattenkvaliteten provas regelbundet efter ett kontrollprogram som upprättats och godkänts av Miljöförbundet, som är tillsynsmyndighet. Provtagning sker på inkommande råvatten till vattenverken, på utgående vatten efter behandling, i högreservoarerna och slutligen på ledningsnätet hemma hos en del konsumenter. Vart tredje år tas analyser i samtliga vattentäkter för att undersöka eventuella förekomster av bekämpningsmedel.

Vårt mål med att inrätta vattenskyddsområden är för att våra vattentäkter behöver ett så bra skydd som man kan uppnå, detta så att man även i framtiden kan dricka ett bra vatten. För varje vattenskyddsområde finns en kopplad skyddsföreskrift. Föreskriften fastställs av länsstyrelsen och kan ses som ett komplement till redan gällande bestämmelser för området. Vattenskyddsföreskrifterna reglerar åtgärder och verksamheter som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt, exempelvis hantering av bekämpningsmedel. Om du bor inom ett vattenskyddsområde ska du tänka på att allt du gör kan påverka vattentäkten, allt från hur du tvättar bilen, arbetar i trädgården eller hur du värmer upp huset.

Dricksvattennätet är sammanlagt cirka 500 kilometer långt. Där topografin så kräver finns tryckstegrings- och tryckreduceringsstationer ute på ledningsnätet. Högreservoarer finns i Gärsnäs, Kivik och Simrishamn.

Till verksamheten hör en omfattande driftövervakning av produktion och distribution. Vidare spolas nätet vid behov enligt uppgjorda spolplaner. Läcksökning görs enligt kontrollplaner för ledningsnätet.

Kommunens årsproduktion är cirka 1,9 miljoner kubikmeter dricksvatten.

Vattenkvalitet

Prover tas på inkommande vatten till vattenverken, på utgående vatten efter behandling, i högreservoarerna och slutligen på ledningsnätet hemma hos konsumenter. Kommunen har valt ut fastigheter långt ut i systemen för att få en uppfattning om vad som händer på vägen till de fastigheter som ligger längst ut från vattenverken.

Alla analyser är offentliga och finns tillgängliga på Samhällsbyggnadsförvaltningen, VA-enheten. Här nedan finns en sammanställning över några ämnen som ingår i vårt kontrollprogram.

Kemiska vattenparametrar

Vattenverk pH - 7,5-9,0 Kalcium mg/l, <100 Järn mg/l, <0,10 Magnesium mg/l, <30,0* Fluorid mg/l, <1,50 Nitrat mg/l, <20 Turbiditet
FNU <0,50
Borrby 7,5 140 <0,03 6,3 0,23 0,75 0,1
Hamnabro 7,6 113 <0,02 6,8 0,92 4,9 0,17
Listarum 7,6 109 <0,02 4,3 0,52 5,8 0,25
Lunnamöllan 7,6 170 <0,02 9,4 0,52 5,8 <0,1
S:t Olof 7,6 53 <0,02 3,5 1,28 0,80 0,18
Skogsdala 7,3 51 <0,02 11 0,29 5,3 0,18
Vik 7,7 93 <0,02 5,2 0,63 5,8 0,13
Vitaby 7,3 58 <0,02 5,2 0,84 2,7 0,19
Ö. Vemmerlöv 7,6 136 <0,02 6,9 0,78 15 0,17

Mikrobiologiska vattenparametrar

Vattenverk Koliformabakterier cfu/100ml påvisade Odlingsbara mikroorganismer cfu/ml påvisade  E.coli
Borrby <1 <1 <1
Hamnabro <1 <1 <1
Listarum <1 <1 <1
Lunnamöllan <1 <1 <1
Rörum* <1 <1 <1
S:t Olof <1 <1 <1
Skogsdala <1 <1 <1
Vik <1 <1 <1
Vitaby <1 <1 <1
Ö. Vemmerlöv <1 <1 <1

*Anläggningen används endast som ett råvattenverk. Vattnet pumpas till Hamnabro vattenverk och stödjer vattenverket i Vik.

Alla utvidgade analyser av bekämpningsmedel som genomförts under 2015 har varit tjänliga utan anmärkning.

Tabellen uppdaterad 2017-08-04

Vattnets hårdhet

Vattnets hårdhet är ett värde på hur mycket mineraler vattnet innehåller, i första hand är det kalciumjoner som avses men även i mindre omfattning magnesiumjoner. Ju högre koncentration joner vattnet har dessto hårdare är vattnet. Hårt vatten är inte i normalfallet hälsoskadligt för djur och människor, det kan dock medföra problem vid en annan användning av vattnet, exempel i hushållsmaskiner.

Nedan är 2 tabeller, den första visar gränserna för mjukt- och hårtvatten, samt även en tabell för ungefärliga värden för regnvatten m.f vattenslag.

Hårdhet [°dH]Benämning
0—2 Mycket mjukt
2—5 Mjukt
5—10 Medelhårt
10—20 Hårt
>20 Mycket hårt

 

Hårdhet [°dH]Slag av vatten
1—2,5 Regnvatten
4—8 Flodvatten
5—12 Insjövatten
12—36 Brunns- och källvatten
36—120 Brunnsvatten på kalklager

Under fliken blanketter finns en sammanställning av hårdheten på Simrishamns kommuns distribuerade vatten till ett antal tätorter. Blanketter

Vattenverk

I Simrishamns kommun har vi 10 vattenverk. Samtliga vattenverk använder grundvatten från bergborrade brunnar eller grusfilterbrunnar.

HAMNABRO VATTENVERK

Vattenverket byggdes 1965 och har sedan dess byggts ut och kompletterats vid ett flertal tillfällen, bland annat 1975 och 1994.

Vattenförsörjningsområdet till Hamnabro omfattar tätbebyggelsen i Simrishamn, Östra delarna av Vik, Baskemölla, Brantevik, Järrestad, Simris, Östra Nöbbelöv, Gislöv, Bjärsjö, Gröstorp och Gladsax.

Om en situation skulle uppstå så att renvatten behövs från Simrishamn finns möjlighet att leverera även till Rörum samt till Tommarp och Gärsnäs samhälle via ventiler vid Järrestads tryckstegringsstation.

Totalt försörjer Hamnabro vattenverk 3000 abonnenter med dricksvatten. Den industriella förbrukningen utgör cirka 20 % av den totala.

LISTARUMS VATTENVERK

Listarums vattenverk byggdes 1965 och har sedan dess byggts ut och kompletterades vid ett flertal tillfällen, bland annat 1973 och 2001.

Vid senaste utbyggnaden, utförd 2001, anslöts två nya råvattentäkter till verket, som kompletterades med filter och nödvändig beredningskapacitet.
Produktionskapaciteten förstärktes från cirka 400 till cirka 1000 kubikmeter/dygn genom att en tryckstegringsstation anslöts till befintlig överföringsledning från Listarum till vattenverket Lunnamöllan vid Vallby, som idag används som reservvattentäkt. Idag försörjer verket i Listarum även Lunnamöllans försörjningsområde.

Listarums vattenverk försörjer orterna Gärsnäs, Tommarp, Hammenhög samt i och med överföringen till Lunnamöllan även Vallby, Sandby, Östra Hoby, Glivarp, Glimminge och Skillinge.

Sammanlagt försörjer Listarums Vattenverk cirka 2500 abonnenter. Den industriella förbrukningen utgör en obetydlig del av den totala.

SKOGSDALA VATTENVERK

Skogsdala vattenverk byggdes på 60-talet och har sedan dess byggts ut och kompletterats vid ett flertal tillfällen, bland annat 1973 och 2000.

Verket försörjer abonnenter i Kivik, Vitemölla och Södra Mellby samt landsbygdsområdena Svabesholm, Svinaberga och Bästekille.

Sammanlagt försörjer verket cirka 960 abonnenter. Den industriella förbrukningen utgör en obetydlig del av den totala.

Skogsdala vattenverk är förbundet genom renvattenledning med Ravlunda och Vitaby vattenverk.

VITABY VATTENVERK

Vitaby vattenverk byggdes 1963. Verket byggdes ut och man ökade även kapaciteten 1998.

Vattenförsörjningsområdet till Vitaby vattenverk är Vitaby, Grevlunda, Ravlunda och Havängs sommarby. Ledningsnätet i Vitaby är även förbundet med Kiviks ledningsnät.

Totalt försörjer Vitaby vattenverk 470 abonnenter.

SANKT OLOFS VATTENVERK

Sankts Olofs vattenverk byggdes 1957 och har sedan dess byggts ut och kompletterats vid ett flertal tillfällen.

Vattenförsörjningsområdet till Sankt Olofs vattenverk omfattar tätbebyggelseb i Sankt Olof.

Totalt försörjer Sankt Olofs vattenverk cirka 280 abonnenter med dricksvatten. Den industriella förbrukningen är obetydlig.

VIKS VATTENVERK

Viks vattenverk anlades för att försörja Viks samhälle med vatten och har sedan renoverats och kompletterats vid ett flertal tillfällen.

Vattenförsörjningsområdet till Viks vattenverk omfattar västra delarna av Vik, Nyhem och Rörum.

Totalt försörjer Viks vattenverk 250 abonnenter med dricksvatten. Den industriella förbrukningen är obetydlig.

BORRBY VATTENVERK

Vattenverket byggdes år 1958 och har sedan dess kompletterats i flera omgångar.
Borrby vattenverk försörjer Borrby tätort, Blästorp och Borrby Tuvor med vatten.

Försörjningsområdet omfattar 220 abonnenter. Den industriella förbrukningen är marginell. Vattenverket är förbundet med ledningsnätet till Lunnamöllans och Listarums vattenverk.

LUNNAMÖLLANS VATTENVERK

Vattenverket byggdes år 1982 och har sedan dess byggts ut och kompletterats vid ett flertal tillfällen bland annat under åren 1991 och 2001.

Numera är verket ett ”reservverk” till Listarums vattenverk. Vattenverket förser Skillinge, Sandby, Östra Hoby, Glivarp och Glimminge med vatten och används främst på sommaren när vi har stora uttag på våra vattenverk.

ÖSTRA VEMMERLÖVS VATTENVERK

Östra Vemmerlövs vattenverk anlades 1961 och har sedan dess byggts ut och kompletterats vid ett flertal tillfällen.

Vattenförsörjningsområdet till Östra Vemmerlövs vattenverk omfattar tätbebyggelsen i Östra Vemmerlöv.

Totalt försörjer Östra Vemmerlövs vattenverk 150 abonnenter med dricksvatten. Den industriella förbrukningen är obetydlig.

RÖRUMS VATTENVERK

Vattenverket byggdes 1977 och har sedan dess inte byggts ut eller kompletterats i någon nämndvärd utsträckning.

Rörums vattenverk producerar endast råvatten som distribueras till Hamnabro- och Viks vattenverk, verket kan leverera vatten till Rörum och Vik vid behov. Om en situation skulle uppstå så att renvatten behövs från Simrishamn finns möjligheten att leverera vatten från Hamnabro vattenverk även till Rörum. Renvattennätet är anslutet till ledningsnätet i Vik. Verket pumpar även råvatten till Hamnabro vattenverk.