Avlopp

Benämningen avlopp är ett samlingsnamn för system med dagvatten och spillvatten. Områden som är byggda före 1950 har ofta ett äldre system kallat kombinerat avloppssystem. Detta innebär att allt avloppsvatten (hushållsavlopp, regnvatten och dräneringsvatten) är kopplat i samma ledning. Detta leder till att vid kraftiga regn ökar risken för översvämningar i område med dessa system. Kommunen arbetar kontinuerligt med att förebygga och separerar gamla avloppsledningar till det vi kallar ett duplikatsystem. Detta system är säkrare då man har separata ledningar för dagvatten (regnvatten) och spillvatten (hushållsavlopp).

Anledningen till att vi i dag har ett ledningssystem för att leda bort avloppsvatten började väldigt tidigt. Man såg att avloppsvattnet var en smittospridare och man ville få bort det från städerna. Avloppsvatten har en hög halt av bakterier och andra smittspridande organismer. Man byggde då ledningar som ledde ut avloppsvattnet i haven och sjöarna. Det var först på 60-talet som man tog avloppsvattnets miljöpåverkan på allvar och började bygga avloppsreningsverk.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten från hårdgjorda ytor som omöjliggör infiltration och som tas om hand i ett dagvattensystem. Ju mer man bygger ut samhällena ju större hårdgjord yta tillkommer dagvattensystemen och ställer därmed större krav på ett omhändertagande.

Vid kraftigt regn eller snösmältning kan det uppstå överbelastning i ledningssystemet, vilket kan orsaka översvämningar. Som fastighetsägare kan man själv påverka detta genom att ansluta sitt egna dag- och dräneringsvatten till ett LOD-magasin (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten). Kommunen ställer i många fall krav på ett LOD-magasin i bygglov för nybyggnad av bostäder.

Dagvatten kan också innehålla föroreningar som är svåra för naturen att bryta ner, exempel på detta är salter och oljor från parkeringsytor. Ofta leder dagvattenledningarna ut i ett vattendrag utan någon form av rening vilket gör det extra viktigt att man tänker sig för hur man ansluter de hårdgjorda ytorna, exempel på detta är att man inte ska tvätta bilen på gatan eftersom detta vatten släpps ut i naturen orenat.

Dräneringsvatten

Dräneringsvatten kommer främst från fastigheters dräneringssystem. Syftet med att dränera sin fastighet är att hålla torrt runt sin husgrund. När man pratar om felkopplade fastigheter menar man att dag- och dräneringsvattnet är kopplat på spillvattenledningen. I en korrekt installation ska dag- och dräneringsvattnet kopplas på fastighetens dagvattenledning. Den största risken med att man har fastigheten felkopplad blir när en stor volym tillskottsvatten når ledningarna och resulterar i en översvämmad källare.

Diken och dikningsföretag

Ute i vårt landskap finns ett stort antal diken som dränerar marken. Dessa är ofta samfällda och kallas för ett dikningsföretag. Dikningsföretag är ofta gamla och de nuvarande fastighetsägarna är inte alltid införstådda med att deras fastighet ingår i dikningsföretaget och vad det innebär. Kommunen är delägare i många dikningsföretag och utför underhåll på ledningssystemen för att upprätthålla dess funktion.

Spillvatten

Spillvatten är det avloppsvatten som kommer från hushåll och industrier. Spillvatten kan sedan delas in i 2 olika vatten. Dels svartvatten som är det man spolar ut från toaletter och dels gråvatten (eller BDT-vatten) som är smutsigt vatten från bad, duschar, diskning och tvätt. Spillvattnet leds i ett ledningssystem från fastigheten till ett reningsverk. Ledningarna kan vara långa och uppehållstiden i ledningarna innan vattnet når ett reningsverk kan vara flera dygn. Problem som kan uppstå om ledningarna inte är syresatta är att det bildas svavelväte, svavelväte är det som man ibland kan känna luktar ruttna ägg. Det är inte bara att svavelvätena luktar illa utan de fräter dessutom på betongledningar så att de på sikt kan kollapsa.

Enskilda avlopp

Fastigheter som inte är anslutna till kommunala reningsverk har enskilt avlopp. För frågor rörande enskilt avlopp ska man kontakta Ystad och Österlenregionens miljöförbund som har ansvar för tillsynen. För en enskild anläggning är fastighetsägaren själv ansvarig för rening av avloppsvatten.

Vad får spolas ner i avloppet?

I toaletten får kiss, bajs och medföljande tolaettpapper spolas ner. Ingenting annat!

Annat som spolas ner kan ge upphov till problem i ledningsnätet och i avloppsreningsverken. Svårnedbrytbara ämnen passerar reningsverken utan påverkan och försvinner ut i våra vattendrag, exempel är hormonpreparat som kan ge fortplantningsproblem hos vattenlevande organismer. Vissa typer av ämnen som tungmetaller fastnar ofta i slammet, ett slam med förhöjda halter av tungmetaller går inte att använda som gödning på åkrarna då växterna tar upp ämnena och som vi i sin tur äter och ackumulerar i kroppen.

Exempel på vad man inte får spola ner i avloppet

Tops, bindor, tamponger, Tvättlappar, kondomer, bomullstussar med aceton, kattsand, fimpar och cigarettaska, mediciner, färg och olika lösningsmedel.

Man får inte heller tillföra stora mängder fett. Matfett ska man ta hand om och slänga i soporna då det orsakar stopp och svavelväten i ledningarna.

Avloppsreningsverk

Alla avloppsreningsverk har samma funktion, att rena vattnet. Reningsverken kan vara lite olika utformade, men kortfattat kan man säga att verken består av fyra olika steg.

  • Mekanisk rening
  • Biologisk rening
  • Kemisk rening
  • Filtrering

I avloppsreningsverket genomgår vattnet en effektiv reningsprocess innan det släpps ut till en recipient. I reningsverken renas avloppsvattnet i flera olika steg för att uppnå de miljökrav som ställs och uppfylla de tillstånd respektive verk har.

Stengårdens Avloppsreningsverk

Reningsverket är byggt 1972 för 87000 pe, 1995-1996 byggdes reningsverket om för biologisk kväverening, 1998 byggdes Slammineraliseringsanläggning för lagring av slammet. Vassbäddarnas funktion är att torka och mineralisera slammet. Tekniken är en vidareutveckling av den gamla slamlagunen och utmärks av att den avvattnande förmågan förstärks genom inplantering av vass.

Avloppsvattnet transporteras dels med självfallsledningar till pumpstationer, antalet pumstationer tillhörande Stengårdens avloppsreningsverk är 54 stycken fördelade på tre linjer norra, södra och västra. Norra linjen sträcker sig från Rörum i norr via Vik, Baskemölla, Tobisborg, Friaborg, Hamnabro och Simrishamn.

Södra linjen pumpar från Mälarhusen, Sandby, Kyhl, Örnahusen, Borrby, Skillinge, Gislövshammar, Brantevik och Stengården.

Västra linjen pumpar från Hammenhög och Gärsnäs via Tommarp och Bjärsjö till reningsverket.

Verksamheten bedrivs enligt gällande tillstånd som regleras i Länsstyrelsens beslut daterat 1991-08-19, 1998-03-12, 1999-03-04 och Miljödomstolens dom 1999-12-06. Härmed framgår bland annat att länsstyrelsen lämnar Simrishamns kommun tillstånd för utsläpp av avloppsvatten i Östersjön från Simrishamns tätort med flera orter efter rening i en anläggning på fastigheten Simris 20:33 i Simrishamns kommun.

Parametrar

Gränsvärde

Syreförbrukande ämnen (BOD7)

10 mg/liter

Fosfor

0,30 mg/liter

Kväve

12 mg/liter

Kiviks Avloppsreningsverk

Reningsverket är byggt 1969 för 3000 personekvivalenter (pe) 1997 byggdes reningsverket om för biologisk kväverening samt överbyggnad av bassänger.
Avloppsvattnet transporteras dels med självfallsledingar till pumpstationer, ledningsmeter uppgår till ca 4,5 mil. Till Kiviks avloppsreningsverk tillhör tre stycken pumpstationer.
Avloppsvatten från Vitaby, Vitemölla och Södra Mellby, Svabesholm behandlas i Kivik.

Verksamheten bedrivs enligt gällande som tillstånd regleras i Länsstyrelsens beslut daterat 1995-09-25. Härmed framgår bland annat att länsstyrelsen lämnar Simrishamns kommun tillstånd för utsläpp av avloppsvatten i Östersjön från Kiviks avloppsreningsverk.

Gränsvärde för utgående vatten.

Parametrar

Gränsvärde

Syreförbrukande ämnen (BOD7)

10 mg/liter

Fosfor

0,5 mg/liter

Kväve

15 mg/liter

Sankt Olof

Avloppsreningsverket är dimensionerat för 1000 pe, och belastas med ca 600 pe. Verket är beläget i nordöstra delen av samhället utmed Rörums södra å och rinner ut i Östersjön strax söder om Rörum. Verksamheten bedrivs enligt gällande tillstånd regleras i Miljö- och hälsoskyddskontorets beslut daterat 2002-01-17.

Östra Vemmerlöv

Avloppsreningsverket är dimensionerat för 250 pe, belastas med ca 200 pe. Utloppet rinner till Rännebäcken, vilket i sin tur mynnar ut i Tommarpsån vidare till Östersjön. Verksamheten bedrivs enligt gällande tillstånd som regleras i Miljö- och hälsoskyddskontorets beslut daterat 2002-06-17.

Ravlunda

Avloppsreningsverket är dimensionerat för 140 pe, belastas med ca 100 pe. Utloppsledningen från verket mynnar i ett biflöde till Klammersbäck, vilket i sin tur mynnar ut i Östersjön mellan Haväng och Vitemölla. Verksamheten bedrivs enligt gällande tillstånd som regleras i Miljö- och hälsoskyddskontorets beslut daterat 2000-11-06.