Historik

Jämställdhet är inget som bara sker. Kunskap, lagar, visioner och praktisk arbete är en del av de faktorer som formar ett demokratiskt samhälle.

Så här långt har vi kommit

  • 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.
  • 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel.
  • 1858 Ogift kvinna över 25 år kan bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.
  • 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
  • 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.
  • 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.
  • 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.
  • 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några undantag (jur.lic. och teologi).
  • 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.
  • 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
  • 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön när de får barn.
  • 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.
  • 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken.
  • 1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen.
  • 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
  • 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor.
  • 1931 Moderskapsförsäkringen införs.
  • 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs.
  • 1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs.
  • 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.
  • 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs.
  • 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.
  • 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap om hon gifter sig med en utlänning.
  • 1955 Lagstadgad betald ledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor som får barn.
  • 1958 Kvinnor får rätt att vigas till präster.
  • 1960 LO och SAF beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.
  • 1964 P-piller godkänns i Sverige.
  • 1969 Grundskolan får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.
  • 1970 Gymnasiet får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet.
  • 1971 Särbeskattning av inkomsterna för gifta makar införs.
  • 1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrarna rätt att dela ledigheten.
  • 1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag ger rätt till fri abort till och med 18:e veckan.
  • 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn.
  • 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.
  • 1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation.
  • 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolans får ny läroplan som stadgar att skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd ger kvinnor rätt att bli tronarvingar.
  • 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografisk föreställning på offentlig plats. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag ger makar rätt att välja vems efternamn de vill ta vid giftermål.
  • 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret.
  • 1984 Jämställdhetsavtal för den statliga sektorn.
  • 1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas och strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.
  • 1987 Ny lag om ogifta sammanboende par; sambolagen.
  • 1987 Första svenska kvinnan VD i ett börsnoterat företag.
  • 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.
  • 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet.
  • 1992 Ny jämställdhetslag.
  • 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraledigheten ("pappamånaden") viks för endera föräldern, och kan inte överlåtas. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik.
  • 1995 FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. Lag om registrerat partnerskap.
  • 1997 Första kvinnliga biskopen.
  • 1998 Ny lag om våld mot kvinnor. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
  • 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster ("Torsklagen").
  • 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet.
  • 2001 Jämställdhetslagen skärps bland annat avseende lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.
  • 2002 Lagen om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat för att främja studenters lika rättigheter.
  • 2005 Ny skärpt lagstiftning mot könsdiskriminering. Jämställdhetslagen skärps bland annat avseende sexuella trakasserier, repressalier och yrkespraktik. Lagen om förbud mot diskriminering börjar gälla även grunden kön.
  • 2006 En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan träder i kraft.
  • 2007 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
  • 2009 Diskrimineringslagen träder i kraft. den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Jämställdhetslagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör. Könsneutral äktenskapslag. Det europeiska jämställdhetsinstitutet inrättas i Vilnius, Litauen.
  • 2011 Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Källa: Jämo

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

  • Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn–de kan välja båda.
  • Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor.
  • Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem.
  • Män kombinerar ett betalt arbete med politiskt och fackligt engagemang.
  • De direktvalda politiska församlingarna är idag kvantitativt jämställda – de indirekta är det inte.
  • Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består.
  • Den könssegregerade arbetsmarknaden består.
  • Löneskillnaderna består
    - kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade
    - män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken.
  • Pensionärerna blir allt fler och lever längre
    - kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män
    - män har högre pension än kvinnor.
  • Männen dominerar fortfarande starkt i alla typer av brott.

Källa. Statistiska centralbyrån. På tal om kvinnor och män

Några viktiga fakta

  • Andelen kvinnor i åldern 20–64 år i arbetskraften var 60% år 1970 och 81% år 2007. För männen var motsvarande andelar 90% respektive 87%.
  • 42% av kvinnorna fanns 1970 i offentlig sektor och 58% i privat sektor. 2007 fanns 50% i offentlig sektor och 50% i privat sektor. 21% av männen fanns 1970 i offentlig sektor och 79% i privat sektor. 2007 fanns 18% i offentlig sektor och 82% i privat sektor.
  • År 1970 arbetade 7% av alla förvärvsarbetande kvinnor i jämställda yrken och 4% av alla förvärvsarbetande män. 2007 var motsvarande andel 18% för kvinnor och 15% för män.
  • Andelen 1-6-åringar i kommunal barnomsorg var 12% år 1972. År 2007 var andelen 86%.
  • Andelen dagar med föräldrapenning för vård av små barn som togs ut av män var 0% år 1974 och 21% år 2007.
  • Könsfördelningen bland riksdagsledamöterna 1973 var 15% kvinnor och 85% män. År 2008 var fördelningen 48% kvinnor och 52% män.
  • Könsfördelningen bland ledamöter i centrala statliga lekmannastyrelser var 17% kvinnor och 83% män år 1986. År 2006 var fördelningen 47% kvinnor och 53% män.
  • Från jämställda linjer/program i gymnasieskolan examinerades 12% av alla flickor och 14% av alla pojkar år 1971/72. År 2006/07 var motsvarande andelar 30% för både flickor och pojkar.

Källa: Statistiska centralbyrån. På tal om kvinnor och män