Barn och ungas hälsa

Alla mår dåligt ibland. Man kan inte alltid vara glad och man behöver tillåta sig själv att känna det man känner. Ibland fungerar inte livet som man vill. I perioder kan man uppleva att man saknar självförtroende eller tillit till att saker och ting kommer att lösa sig på det sätt man önskar.

Hjälp till barn och unga

Elevhälsan arbetar för att ge råd och stöd till elever och vårdnadshavare, till personal i förskola och skola. Om du känner att du inte mår bra eller behöver hjälp får du här tips om var du kan vända dig för att få hjälp. Nedan finns några områden angivna. Mer information kring "Barn och ungas hälsa" hittar du här.

Dyslexi

Dyslexi innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som de ska, men det har ingenting med intelligens att göra. Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än flickor. Oftast upptäcks besvären i tidig ålder.

Man kan inte helt bli av med sina besvär och även om det kan vara jobbigt att inte kunna läsa och skriva lika fort och lätt som andra, kan de flesta minska sina problem med olika hjälpmedel.

Besvär

Dyslexi kan visa sig på lite olika sätt. Dels kan man ha svårt att skilja på ord och delar av ord när man hör dem. Då har man som regel större problem med att skriva än att läsa. Dels kan man också ha svårare att läsa än att höra information. Tecken på det kan vara att man kastar om bokstäver och siffror när man läser. Det kan även innebära att man hoppar över prickar över bokstäver eller stor bokstav i början av meningar när man skriver.

Om man har dyslexi är det vanligt att man

  • läser långsamt och lätt hakar upp sig på orden
  • läser snabbt och fel
  • utelämnar ord eller vänder på korta ord
  • skriver otydligt och kastar om eller utelämnar bokstäver
  • har svårt att stava rätt.
  • 

Stöd och hjälp

Om man får hjälp att öva sina läs- och skrivförmågor kan besvären av dyslexi minska. En dator med rättstavningsprogram kan vara ett bra hjälpmedel och en så kallad läslinjal kan göra det lättare att följa texten. Talböcker kan också vara till hjälp.

Om man misstänker att ett barn har dyslexi bör man kontakta barnets lärare och skolledningen. Läs mer på 1177.se om dyslexi.

Ilska och utbrott

Ilska och utbrott hos barn kan vara en reaktion på orättvis behandling eller på olika slag av missförhållanden, det vill säga befogade reaktioner på olämpliga eller till och med skadliga situationer. I dessa lägen behövs förstås direkta åtgärder för att säkerställa barnets rätt och trygghet.

Den här informationen handlar dock om barn och ungdomar som reagerar med kraftiga utbrott - explosivt beteende – på till synes mindre motgångar och misslyckanden i vardagslivet. Orsaken är då ofta att barnet har svårt att känslomässigt klara en frustration, i kombination med svårigheter att vara flexibel i tanken, det vill säga med att klara en förändring, ett ”nej” eller att något inte blir som barnet tänkt. Läs mer på 1177.se om ilska och utbrott.

Mobbning och kränkande behandling

Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska den som driver en skola, förskola eller fritids se till att verksamheten följer lagen och arbetar mot kränkningar på flera sätt. Om skolan får veta att ett barn eller en elev känner sig utsatt måste de agera direkt och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt för att det inte ska hända igen.

Det man brukar kalla för mobbning är när någon kränks. Barn kan kränkas av andra barn eller av vuxna. Ordet mobbning kan vara problematiskt, bland annat för att det inte används i lagtext. Därför är det bra att känna till att mobbning kan vara trakasserier eller kränkande behandling. De begreppen har stöd i lagen.

Om barn inte mår bra i skolan

Det kan finnas många olika orsaker till att barn inte mår bra i skolan. Det är vanligt att ha det jobbigt med kompisarna, någonting som de flesta känner av mer eller mindre under sin skolgång. Ibland går det så långt att det handlar om mobbning, det vill säga att ett barn blir kränkt och utfryst under en längre tid.

Läs mer på 1177.se om mobbning och kränkande behandling.

Kontaktuppgifter till skolornas webbsidor hittar du här.

Problem i skolan

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Skolan ska vara en trygg plats där man får utvecklas som person, lära sig saker och ha viktiga vuxenkontakter utanför hemmet. Enligt skollagen har barn från sju år skolplikt, och skolan har som uppgift att ge var och en undervisning och möjlighet att utvecklas utifrån sina behov.

En annan orsak kan vara att barnets föräldrar inte fungerar som ett stöd, kanske för att de är upptagna av sina egna problem eller att de har för höga eller för låga förväntningar på sitt barn. Under uppväxten går de flesta också igenom egna kriser som kan göra att man i perioder inte orkar ägna sig tillräckligt åt skolan.

 Läs mer på 1177.se om problem i skolan.

Skolfrånvaro

När barn inte mår bra märks det också i skolan. Ibland har problemet med själva skolan att göra, men ibland handlar det om annat.

Stress och prestationsångest är vanliga problem i skolan, där perioder av prov och betygshets kan vara svåra att ta sig igenom för en del elever. Det kan leda till olika symtom på stress, som till exempel svårt att sova.

Elever som har svårt att följa med i undervisningen av olika anledningar kan också få svårt att trivas och må bra. Läs mer på 1177.se om skolfrånvaro.

Stress

Att uppleva stress, eller att bli stressad som det oftast brukar kallas, är en del av livet. Alla blir stressade ibland, både människor och djur. Stress är en reaktion på en situation som kräver något extra, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar.

Stress är en reaktion på en situation som kräver något extra, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar. Den kallas ibland ”kamp- och flyktreaktionen”.

Man kan också hamna i obalans om kraven inte är tillräckligt höga i förhållande till den kapacitet man har. Man bli stressad om man inte har tillräckligt många meningsfyllda uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Läs mer på 1177.se om stress.

Ätstörningar

Ätstörningar kan vara olika och behöver inte synas utåt. Men det finns många saker som kan vara tecken på att man har problem med sin relation till mat, ätande eller kroppen

Ätstörningar påverkar också relationen till andra personer, det är vanligt att man håller sig mer för sig själv.

Tecken på att det handlar om en ätstörning:

  • Att man bantar och blir mer och mer upptagen av det.
  • Att man skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam.
  • Att man äter oregelbundet, till exempel hoppar över frukosten eller äter ”förbjuden” mat när man är ensam.
  • Fixering vid mat och vikt.
  • Att man tränar överdrivet mycket.
  • Växlande humör.
  • Att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre.
  • Dålig självkänsla eller självförakt.
  • Skev eller felaktig uppfattning av sin egen kropp.
  • Olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker.
  • Ångest eller nedstämdhet, som kan gå så långt att man skadar sig själv eller får självmordstankar.
  • Att man gör sig av med det man har ätit, genom att till exempel kräkas.
  • Problem med pengar, eftersom man handlar mycket mat.
  • Att man får sömnproblem.

Om man känner igen sig i några eller många av tecknen kan det handla om en ätstörning och man bör söka hjälp. Läs mer på 1177.se om ätstörningar.