Skyddad identitet

Ökad beredskap krävs när allt fler barn får skyddad identitet. Om du är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan du ansöka hos Skatteverket om skyddad identitet.

Det finns olika typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet

  • Sekretessmarkering
  • Kvarskrivning
  • Fingerade personuppgifter

Polisen avgör om det finns ett behov av skydd och vilken sorts skydd som ska användas i det enskilda fallet. Bedömningen utgår från hur allvarligt hotet är och hur stor risken är att det genomförs.

Unga med skyddade personuppgifter påverkas på olika sätt beroende på vad som är anledningen till att de har skyddade personuppgifter och hur långvarigt skyddet har varit.

Några kan ha levt länge i en kaotisk och våldsam miljö där flykten och de skyddade personuppgifterna bara är en fortsättning på en redan otrygg och osäker uppväxt. Andra kan ha haft en god och trygg situation som plötsligt och oväntat förändrats och lett till uppbrott och flykt. För alla unga som lever med skyddade personuppgifter är livssituationen komplicerad, krävande och begränsande. Hur svår den är beror på hur allvarligt hotet mot familjen är och på vilket stöd de kan få i sin närmiljö. Mer information finns på Skolverkets sida "Unga med skyddade personuppgifter".

Det är bra att veta att din sekretessmarkering och kvarskrivning automatiskt överförs till de flesta myndigheter, kommuner, landsting m.fl. via folkbokföringssystemet.

Hur kan man nå dig med post?

Skatteverket kan, i stället för att lämna ut din adressuppgift, åta sig att vidarebefordra post till dig.

I samband med att sekretessmarkering införs får du information om hur postförmedlingen ska hanteras.

Du kan läsa mer om skyddade personuppgifter på Skatteverkets och Rikspolisstyrelsens informationssidor.

Har du frågor kring skyddad identitet inom förskola och skola kan du vända dig till barn- och utbildningsförvaltningen, tfn 0414-81 95 00.